lördag 31 maj 2014

Tack till alla "Böckerbusarna"

Klockan har just passerat 00.00 och jag har svårt att sova. Det har varit en omtumlande dag.
Vill tacka alla "BÖCKERBUSARNA" FÖR UNDERBARA ÅR TILLSAMMANS!
Det var med darrig hand jag låste för sista gången.
Våta kinder när vi rullade ut från Böckerskogsvägen.
Ni "Böckerbusar" kommer alltid att finnas i våra hjärtan, för alltid. Ni har gjort skillnad för oss, ni har gjort avtryck i våra liv. Ni finns alltid i en del av våra hjärtan! Vi kommer att träffas på ena eller andra sättet någon gång, men tills dess... VI  Ä L S K A R  ER  ALLA!
En sten som är för mig otroligt kär, är den här, ca 25 *20 cm stor! Fina Stina blockade den åt mig på Hovs klippor 2011. Du ska få den sa hon, för du är frisk och kämpar...jag glömmer aldrig hennes ord, lilla söta flickan med sitt långa ljusa hår. Tårarna kom på mig. Nu finns stenen utanför min dörr, och jag tänker med tacksamhet på alla möten med Familjerna A.

I morgon kommer en av mina barndomsvänner hit. Jenni från Kalmar. Vi behöver prata av oss om livet.
Jag var hos Jenni för någon månad sedan och nu är det dags för henne att hälsa på i Forsheda. Ska bli kul med långa samtal och skratt. Jag behöver få skratta nu, ser fram mot hennes vistelse här i helgen.

Som de flesta av mina vänner vet så älskar jag solnedgångar, och kameran har varit min stadiga följeslagare på sommaren. Jag vill dela några bilder med er. De är inte redigerade. Det känns i kroppen, fina minnen. 



























Tack för att du läste!
Sol på er 
och
Lev väl!
Qram / Tina

tisdag 27 maj 2014

Fett nice...JU

Igår skulle jag vara på kirurgmottagningen, men vi hade blandat ihop tider mm eftersom jag bytte och krånglade när jag skulle med på Cajsas klassresa. Men vad gör det om hundra år...jag får ju en ny tid...ju.
På eftermiddagen var min fina mor, Cajsa och jag i Jönköping. Jag skulle göra ett besök på Team Olmed och fixa lite...leeer. När jag stod där och kollade mig i spegeln så var det inte samma Tina...det var en minus 30 kg Tina som stod där. En frisk, smalare, mer tillfreds och framför allt en FRI  FRÅN  CANCER...
DET LYSER GRÖNT LJUS!!! FRISK, FRISK, SHOOO! 
Har just beställt en bikini top, får se om den passar...jag är kräsen, men det får man väl lov att vara? Blir kanske ett illskratt när jag tar på mig den om den är apful...ni som känner mig kan säkert höra hur det låter...
DET  KÄNNS  FETT  NICE
ATT VARA  HELT  FRISK OCH  MÅ  SÅ  HÄR  OFÖRSKÄMT  BRA.
Så mina vänner, MOT  FRAMTIDEN  OCH  VIDARE!!!

Sitter just och har förberett inledningen till vårt personalmöte i morgon, och mina blå fastnade för dessa citat...


Tack för att du läste, QRAM
och
Sol på er.
/
Tina

söndag 25 maj 2014

Shoo...YES...fint resultat på mammografin

SHOOO...YES YES YES mammografin visade ingen förändring eller några knölar, så skönt. Det var med lätta steg jag gick ut genom dörrarna på mammgrafin. Sköterskan visade mig bilderna de tog för det är inte mycket hud kvar minsann att ta mammografi på...hon drog och drog och drog, visst känns det...men jag är ingen vekling hahaha. På monitorn visade det sig vara två klara streck, liksom som om hon gjort en markering. Jag frågade naturligtvis varför hon markerat. Oh, nej sa hon, det är två klämmor som du har i den lilla muskel du har kvar. Vaaa sa jag, har jag, hade jag ingen aning om. Varför då? De har häftat upp muskeln där de inte kunnat sy el dyligt sa hon och log. Men, jösses sa jag, jag har ju inte kännt något. Nej då, de känns inte berättade hon.

På eftermiddagen kom den trogna skara människor som brukar komma på avslutningarna. Jag pratade med en mamma underbara "J"om mammografin och om de så kallade klippsen. Då säger hon fyndigt, är de gjorda av metall så när du passerar en metalldetektor så ger det utslag...? Och sedan brast det ut i skratt...vi skrattade så vi tjöt...jag fick en bild framför mig att när jag passerar en dörr med magnetism i, så flyger jag som en pallevante rakt in... kabooom smack in i magnetväggen, likt en flygande superkvinna i raketfart och fastnar som en loska högt upp på magnetväggen!!! Man har inte roligare än man gör sig sörru!
En av föräldrarna reste sig upp och tackade för terminen och sa så underbart fina ord om mig, jag blir rörd. Hon överlämnade en present från föräldrarna. TACK SÅ HJÄRTLIGT MYCKET!
Jag älskar er! Tack att jag får ha barnen i mina grupper <3 p="">Barnen sjöng fint och de gick på tipspromenad och vi smaskade på vår medhavda fikakorg. Mysigt!


 Föräldrarna känner mig väl, vi pratar om livets stora och smått. Vi kan skratta och gråta tillsammans. Vi bjussar på oss själva och det är så äkta fina möten varje vecka i dörren när de hämtar lämnar eller kommer på underbara KNATTE CAFÉ. Jag har fått smeknamnet OCAB-TINA då jag får sanera efter bebbarna på Knatte café...hahaha. Ni är sköna! Måste visa den fina ljuslyktan jag fick! Visst är den fin, fint budskap!

Efter mammgrafin och avslutning så åkte vi in på karnevalen, Cajsa hade med sig en vän in. Och jag passade på att unna mig ett par nya skor, leeer...måste ju fira att mammografin gått bra. Vi firade med bakelser på förmiddagen också...fira vad som firas kan!!!!
Tack för att du läste, lev väl och Qram på er
grattis alla mammor på morsdag!
/Tina

lördag 24 maj 2014

Mammografi och avslutning

Efter en ganska så sömnlös natt med ett åskoväder som heter duga, är jag uppe med tuppen för att bege mig till Värnamo för den årliga mammografiundersökningen. Jag fick avboka tiden jag fått, då jag var med som klassförälder upp till Göteborg med Cajsas klass. De skulle skicka ut en ny tid men hade missat detta, men allt löser sig ju alltid, tänk positivt. Jag ringde i torsdags och sa att jag tar vilken tid som helst bara det blir innan måndag då det är det årliga återbesöket på Kirurgen hos Ulrike. Fin fint, fick en tid idag lördag. Hinner göra denna mammografi innan det är dags kl 14.00 för terminsavslutning i Kärda för alla barngrupper i Forshedabygdens församling. Det blir tipspromenad, barnen sjunger lite sånger och man njuter av fikakorgen man tar med sig.
I går var det avslutning på matlagningskusen som varit på våren. Denna gång var vi på Herrestad hos Ann-Sofie Thern som hållit i kursen. Grillade och njöt av den fantastiska miljö som det  bjuds på där ute.

Magnifik och magisk solnedgång!
Shooo... dags att bege sig! Lite nervösa fjärilar i magen har jag allt! 

Tack för att du läste. Sol på dig!
Qram/ 
Tina

onsdag 21 maj 2014

...snart dags för den årliga cancerkollen i Värnamo.

På måndag har jag den årliga cancerkontrollen hos Ulrike på kirurgmottagningen. Visst tänker jag på det...men jag går inte och gruvar mig. Tankarna faller tillbaks på år 2010 då jag blev sjuk. Vilken helvetisk tid det var... Hur kroppen skulle förändras och hur den till slut nästan totaleliminerades från ALLT...ALLT! 
Inget immunförsvar...totalt tömt, isolering, inget hår på kroppen, svullen och späckad av kortison, tappade skinnet på fötterna och naglarna ramlade. Fick ta sprutor själv för att bygga upp immunförsvaret för att överhuvud taget ha chans och kunna få den kommande cellgiftsbehandlingen...andningsstoppet när jag svullnade igen i halsen och bålen...gah...
MEN...
Jag är så  innerligt tacksam att jag orkade med den här behandlingen och till sist kunde slutföra den.
Så nöjd med att jag KÄMPADE  PÅ  MED  ALLT  TROTS  ATT  JAG  BORDE  TAGIT  DET LUGNT...MEN NOPP...ONT VIRKE FÖRGÅS INTE SÅ LÄTT...
Jag har aldrig varit en martyr över min före detta sjukdom...har aldrig dragit nytta av den för att slippa undan eller för att bara glida ovanpå och slippa göra olika saker. Jag har försökt, och försökt och FÖRSÖKT om och om igen tills jag lyckats med vad det än är...så är min personlighet!

Sista veckan med grupper för den här terminen. Shooo...Vad har hänt sedan nyår, vart har tiden tagit vägen. Många med mig känner att det är någon slags blackout de sista månaderna. Jag själv hänger inte med.
Det är en sådan ynnest att få jobba med barn och familjer i Kärda och Hånger. All denna respons jag får och så mycket godhet som finns hos människorna i de båda församlingarna. I JUST LOVE IT!. Det bjuds på mycket kärlek och gemenskap bland barnen, vilket är fantastiskt att se. Det är roligt att visa att även jag en  vuxen kan vara spralliga och lattja loss till musik och göra roligheter/tokigheter och bjussa på sig själv. Jag har inga som helst svårigheter med det...ju mer skatt och förnöjsamhet desto bättre. Alla ska få känna att det finns utrymme för just den enskilda individen.

Tack för att du läste!
Ha de bäst idag  och
Sol på er!
Qram/
Tina


måndag 19 maj 2014

Amor Vincit Omnia

Vad händer, när man känner att man inte behövs? frågade jag några ungdomar i en av mina grupper. De svarade olika utifrån de förutsättningar de har hemifrån, naturligtvis. Men ett gemensamt var att, man känner sig, liten, obetydlig och osynlig. Alla har vi någon gång känt hur det är att känna sig just så, osynlig. Känslan är alarmerande, fruktansvärd. Att då känna att man inte behövs eller att ens värderingar och tankar inte får utrymme, eller när man ser att någon automatiskt utesluts, trackas ner på, det gnälls och skälls och man ser att någon dissar och förtrycker inför ögonen på någon annan. På skolan, i hemmet, på jobbet eller i något annat socialt sammanhang. Spelar det någon roll om det är i skolan, på arbetsplatsen eller hemmet? Vad tycker du, som läser detta?
Vad gör vi då när detta händer, står vi utanför och ser på och är lite medel-Svensson. Eller är vi rakryggade, säger ifrån och står upp? Jag har försökt att bunkra in i mina barn, både hemma och på jobbet att, säg ifrån...SÄG IFRÅN! Men säg ifrån med vänlig ton. Visst ibland ska man ändra tonfall i rösten, jag tror inte på att man kan uppfostra barn med ett och samma "fromma" tonläge i rösten, heeeeela barnens uppväxt, eller för den delen, sarkasm, gap och skrik och framför allt gnäll. Hur lär man sig då de olika koderna för vad som gäller, om det inte är nyanserat?
Nog om detta, i helgen var i alla fall inte jag osynlig och obetydlig :-) Jag var bjuden på härlig 40-års fest hos Lotta och Mats. Garden-party med allt vad det innebär. Goda vänner, skratt, musik, sång mat och god dryck. I söndags var barnentertainer Jörgen Lithell i Hånger. Jag hade bokat honom i höstas och nu var det dags att få lyssna till honom. Jörgen och jag planerade in att han ska komma till Svensk kyrkan i Kärda till hösten. Ska bli kul att få planera denna dag med Jörgen :-)
Jag gillar detta citat mycket: AMOR  VINCIT  OMNIA..
Det du gör för någon annan i din närhet, gör det med kärlek, en kärlekshandling med respekt övervinner allt. Nu pratar vi inte KÄR, LOVE. LIEBE...utan det du gör ska du göra med känslan kärlek. Likaså önskar jag av hela mitt hjärta att DU blir behandlad så här, med respekt, värdighet, dina åsikter och tankar värdesätts med "känslan av kärlek". Att du inte blir dissad, trakasserad och nedtryckt och fräst åt. Utan att dina åsikter värdesätts i "känslan av kärlek". Om inte...tänk till!
Tack för att du läste, lev väl!
Qram på er
/ Tina





måndag 12 maj 2014

The show goes on...

Det var ett tag sedan jag bloggade nu. Livet rullar på och jag och barnen har landat i den nya lägenheten. Många bitar håller på att falla på plats. Livet är inte spikrakt heter en bok av Reftel, jag brukar använda den i jobbet i samtal med ungdomar. Den är en utomordentlig bok att ha i grupperna. På tal om ungdomar så går det i racerfart nu. Phille håller på med sin House musik och i bolaget Casual music. Låten Dirty Sax är vilande på Spotify, någon annat är på gång...något annorlunda och...ja spännande!!!!! Återkommer när allt är klart!
Cajsas klass har just varit på klassresa i Göteborg där jag var en av föräldrarna som var med. Denna fantastiska klass och fantastiska föräldrar.
Jag själv mår alldeles prima...jag har återupptagit kontakten med min barndomsvän Jenni. Vi höll ihop i Anderstorp från mellanstadiet och uppåt. Gick samma linje på gymnasiet och var på samma fester och levde livet. Vi har dock inte samma uppväxt, olika slags familjer och värderingar men vi gillade varandras sällskap. Vi kompletterade varandra, mycket. Jag sprallig och lugn med båda fötterna på jorden. Jenni den filuren, lite flurrig och rektorsbarn med allt vad det innebär :)
I alla fall var jag nere hos Jenni i Kalmar förra helgen och hälsade på. Jag träffade hennes underbara dotter som vi spenderade en del tid med. Hannah, som hon heter skrattade mycket åt oss 45 åringar, vi fortsatte där vi slutade 1987...samma gester, samma argument, samma stil. Jag njöt i deras sällskap, TACK!
vi var ute på kvällen och fröjdade oss... o´Reilleys, Krögers och till sist på Harrys. Tänk att jag fick upp Harrys stamkund på dansgolvet...trots att vederbörande aldrig dansar på Harrys....go girl!!!

I kväll ska jag in och lyssna på Markus Birro i Värnamo. Har länge längtat efter att lyssna till denna man.

Den 26e ska jag på den årliga kontrollen hos cancerläkaren, denna gång känner jag mig tryggare än någonsin. Så underbart...så underbart!!!!

Ha de bäst och lev väl
Tack för du läste