Don´t be afraid to fail. Be afraid not to try & tips Personligt ledarskap med Torkild Sköld

...i´m moving on. Så sjunger Sarah Dawn Finer.

I'm moving on

And I'm gonna get stronger now

And nothing will break me down

Livet moves on... svischar förbi kan man tycka, och ja det gör det verkligen. Nya värden i livet, stora tonåringar, ett helt gäng som jag satt och pratade med under kvällsmaten igår. Det var skratt, det var glädje, det var verbal kärleksfull lite hårdnaggad  gemenskap. Så kul! Höra vad de har för tankar om livet vad som varit mm och vad som komma skall. Så nice. Känslan av att sitta och diskutera med dem är ljuvligt. Lika ljuvligt, leeer, är det att skicka iväg minime till sitt första högstadiedisco på Sigges Loge. Buss från skolan under ordnade förhållanden, med fritidsledare och lärare i släptåg, till oss föräldrars glädje. Och en storebror som diskuterar och berättar hur man ska uppföra sig  där :)

Det är bara att acceptera att allt ändras. Även om man för en stund skulle vilja ha en dag tillbaks av varje ålder de befunnit sig i. Det bästa man kan ge sitt barn är rötter och vingar. 

Vi gör det utifrån de förutsättningar vi har, våra egna liv, hur de ser ut. Hur vi gör det är upp till var och en, bara vi gör det på ett ärligt, kärleksfullt sätt. En halvbra föräder är också bra förälder. En förälder som vågar vara sig själv, vågar visa vad man står för, vinner förtroende.

Det måste finnas utrymme för oliktänkande, men, även utrymme för dem att utveckla sig själva med ramar runt om. I ett hem med rötter/vingar finns det utrymme att misslyckas i. Man får falla tillbaks och misslyckas, men ändå bli accepterad. Man måste inte alltid prestera bra. Man får lov att misslyckas. Det finns ett talesätt: Det är tillåtet att misslyckas, men du är inte misslyckad förrän du börjar skylla på andra...

I sommar lyssnade jag en del på Gasoline och jag fastnar för texten i this is my Life:

This is my life

this is my time

just show me the light

and I'd go there.

*

Phille jobbar på med sin musik och han är nitisk.

Hans sida So Phill kan du hitta här: SophillOfficial det är en början och han kommer succesivt att uppdatara här vad som är på gång. Det är just nu genom Casual Music: Casual Music som han har blivit signad på Ultra music i Usa: Ultra Music

Hans låt Dirty Sax kommer att släppas i Oktober igen, på Spotify och mer musik är på gång :)

Jag följer en fin föreläsare, livsbejakare, och han är en otrolig inspiratör. Han heter Torkild Sköld. Det han skriver går rätt in! Varje morgon jag vaknar, är det första jag gör, att öppna mobben och läsa vad han har skrivit. Varje gång jag har kännt mig down, uttröttad, håglös eller bara vill bli peppad eller finna en bra berättelse så läser jag denna sida. Flera gånger om dagen faktiskt! 

För er som har facebook, så rekomenderar jag att ni följer honom. Varje dag lägger han ut olika tänkvärda och inspirerande berättelser av de olika slag. En del är hämtat från böcker som jag själv använder mig av i mina grupper men även mycket är från hans egna liv och andra människor han conectar med. 

Här följer olika länkar till hans sidor: 

TORKILD SKÖLD

PERSONLIGT LEDARSKAP MED TORKILD SKÖLD
MOTIVATION INSPIRATION OCH VERKTYG FÖR ATT MÅ BRA MED TORKILD SKÖLD

Tack för att du läste!

Lev väl!

Qram/ Tina

Life is good...Great, and better than that...

Är sjukt nöjd med helgen. Efter att ha lämnat Phille på tåget igår till Stockholm åkte jag och Cajsa och köpte växter till ytterkrukorna. Vi slängde allt gammalt och fixade med tomatplantorna.
Har en nöjd son som hade det fantastiskt roligt och givande i Stockholm. Fina bilder till hans sida på Facebook. SoPhill är hans artistnamn.
Han blev väl mottagen av Casuals folk. Cajsa är också nöjd och glad. De spelade hemmamatch,  oavgjort 3 - 3 mot Bor idag. Bra där BIK!
Och jag har utnyttjat min rättighet att rösta. Den som inte röstar har ingen rätt att klaga sa Cajsa. Bra tänkt där gumman. Idag startade Cajsa och jag med den fjärde omgången av praktik på Lanna GK. Idag gick allt så mycket bättre.  Såååå mycket bättre!
Är i fas med allt. Tvätt,  städ, och alla förberedelser.  Life is sooo good!

Tack för att du läste!
Lev väl!

Qram
Tina

Sorg varvas med glädje, livets gång, finns utrymme för båda

...gårdagen var en tung dag. Det är så svårt att sätta ord på alla dessa känslor. Gråt och tårar som värker. Vi var många som följde Petra till sista vilan. Det kändes som om du satt bredvid oss i kyrkan, Petra. 
Såklart, hade du valt sånger och psalmer för att trösta oss...naturligtvis. Det märktes rätt igenom hela begravningsgudstjänsten. Noga utvalt för att följa en röd tråd rätt igenom. En del sånger som vi lyssnade på i bilen ibland. En späd flickröst sjöng för oss:
*Tears in heaven med Eric  Clapton. Såklart du tröstar oss med den vännen. "Beyond the door
There's peace, I'm sure.  And I know there'll be no more .Tears in heaven
* Halleluja, Leonard Cohen

* Tro, Marie Fredriksson 

Fina psalmer hade du  valt, jordnära tröstande. Det sista organisten spelade på orgeln var Nocturne, sov på min arm. Vid det tillfället grät jag så mycket att jag knappt kunde andas. Förfärligt!

När jag satt i kyrkan infann sig samma känsla, samma obehag, jag kände mig återigen som en förrädare. VARFÖR valdes just jag att överleva och inte hon. Denna känsla har infunnit sig ett par gånger efter mitt tillfrisknande. Prästen som hade förättningen sa något mycket bra. Det är inte hur länge vi lever som räknas utan vad vi fyller det med. Hur gör vi det bästa för att ha det bästa livet. Mina egna funderingar: Tillåter vi oss att vara lyckliga resten av livet som finns kvar. Jag tänker lite på när jag gick i nian i Anderstorp så hade vi måttband som vi räknade ner på tills skolavslutningen. Klippte av en centimeter för varje dag som gått. Likaså tänker jag nu, hur förvaltar jag bäst mitt liv för att vara glad, lycklig, tillfreds, för att kunna vara en bra mamma och förälder vara bra mot mig själv. Så är det med oss alla, vårt resterande liv har vi ansvar för. Vad vi, jag, du gör med det är upp till oss själva. Jag är så tacksam att fått ha Petra som vän. Minns hennes skratt, roliga kommentarer och alltid de tröstande orden. För det var alltid tröstande ord hon sa. Det är lugnt! Det ordnar sig alltid, på något sätt, det är lugnt! Åh vad du fattas!!! 

Men sorg och glädje följs åt.

Idag har jag haft förmånen att se min son för första gången själv ta tåget upp till Stockholm. Det är inbokade möten på Casual Music angående kontraktet i USA hos Ultra Music. De har bokat tid och ska ta bilder inför återlanseringen av "Dirty Sax" och hans sida. Eftermiddagen gick åt till att tvätta och stryka och på kvällen åkte vi till Värnamo, för hans blödiga mamma ville överraska och köpa en jacka  till honom som han skulle ha till fotograferingen. Det är många kort som ska tas hade de berättat. Hans flickvän, fina K hjälpte till att packa och var gott smakråd.

Medans Phille plockade med sina saker bakade K och jag cheescake som vi skulle ha till efterrätt. 

Detta var så stort för mig, att, kunna mysa med barnen och fixa och trixa äta och umgås hemma. Kolla på tv och käka cheescake sent på kvällen. Lagom till kvällsmaten kom Cajsa hem efter att ha åkt skridskor i Gislaved med fotbollslaget. Alla nöjda och glada. Jag blundar och behåller den känslan, och lindar den runt mitt hjärta.

Strax ska jag och minime - Cajsa ut och plantera i lite höstväxter i krukorna och lådorna. Skönt att ha något att göra för händerna. Men, jag  har vänner som sagt att jag bör nog varva ner lite då och då. Men, jag njuter såååå av livet just nu.

Tack för att du läste!

Lev väl

sol på er

Qram/Tina