möte med mening...Jörgen Lithell gudstjänst...och värk

Möte med mening...så lyder vårt "motto" för vår församling där jag arbetar. Vad är då möte med mening? Det beror förstås på vem du frågar såklart...men för mig är det när jag ser att det jag gör generera något bra, och ser en glimt av förnöjsamhet i en människa som lämnar mina lokaler. I några veckor har det varit otroligt intensivt och kommer att vara framöver också. Härlig känsla infinner sig när man efter många månaders planering sätter en klockren gudstjänst till 110%. Vi hade en fartfylld gudstjänst i Kärda  i lördags med Jörgen Lithell, barnentertainer från Kumla. Jörgen och jag hade först workshop med de äldre barnen och efter några timmar kom de yngre in och vi övade och sjöng och spexade med kidsen så det rök om det. På kvällen hade vi uppträde i Kärda kyrka där barnen och vi sjöng. Och det var tryck ska ni veta. När vi drog igång Skrotsången så var det högt i tak!!! Jörgen är son till grundaren av Lithells korv så valet av kvällsmat var inte svårt.  Efter bjöds det på korvmojjemat, leeer, och kaffe kaka och godisfiskdamm till barnen, all in, inget fattades på bordet, och efter har jag bara hört gott om denna gudstjänst. Och alla inklusive mig själv och mina hjälpledare var euforiska efter denna hellyckade heldag. Vi var 105 st i kyrkan...28 barn som sjöng och 39 som kom från grupperna. Maxat! Och småbebbarna som stod och dansade i mittgången i kyrkan medans Jörgen spelade, WOW!!!

Idag i skrivande stund har vi miniordagläger här i Forshedabygdens församling (bloggar på min lunchrast)  Det är ca 25 barn och ungdomar som kommer över dagen. Avslutning ikväll då föräldrar får komma och lyssna på barnen.
På onsdag har jag bowlingkväll med pizzeriabesök, allt detta bjuder vi på, det är en del i vår verksamhet. Alla i barngrupperna är inbjudna och det är 30 st barn/ungdomar anmälda hittills, alla mellan 4 - 15 år. NICE!

Att sitta och diskutera med barnen är otroligt givande. I min nystartade KU - café grupp har jag ofta samtal om livets stort och smått. Jag använder mig bl.a av material från Argument förlag. Det är div samtals och värderingsövningar. Det känns bra att grupperna är en plats där det finns utrymme för alla. När jag presenterade mitt arbete för ledningen så avslutade jag med att när man går ut genom dörren efter en gruppgång ska man ha blivit:
*sedd
*lyssnad på
*berörd
*UPPLEVT GEMENSKAP
Och det är just detta, som gör att det generera i MÖTE MED MENING.

I veckan har jag haft mycket värk i kroppen och varit trött. I torsdags kände jag mig rejält dassig och somnade framför tv´n, och det var länge sedan jag gjorde det. När jag får den minsta lilla infektion i kroppen så strular lymfsystemet med mig. Jag masserar minst tre ggr om dagen och tar full dos Furix, vätskedrivande tabletter. Värken kommer av ansamling av vätska och det är lite enerverande för jag borde lyssna på kroppen och ta det lite lugnare men jag är ju så fruktansvärt på och energisk, nitisk. Dumbom!
Nåväl, det finns för många tappade sugar och passivt, lata och loja människor, så jag ska inte bli en av dem...thats it! Just like that, my friend!

Tack för att du läste!

Lev väl!

Qram/

Tina

Passion, glöd, nitisk...tja...typ så & Torkild Sköld

Nitisk i mitt arbete, glöd i det jag gör, det jag gör försöker jag göra med passion, inlevelse och med autenticitet. Innan jag hade börjat med min cellgiftsbehandling som jag skrivit innan, så skulle jag inte återfå all min kapacitet i kroppen. Men sådant ska man inte påtala för Tina Svensson, då lägger jag i högsta växeln och försöker om om igen tills jag lyckats, och i och med det att jag inte projicerade över eller utnyttjade andra för egen vinning, utan kämpade på, så kom jag långt! Och jag är långt längre än läkarna förutspådde. Många mil längre! Likaså är det i arbetet, det jag gör, gör jag med total inlevelse och genuinitet. Är totalt hängiven och gör allt helhjärtat. Just nu går det i 120 km rätt igenom hela oktober månad. Kaboom rätt ut. Har avverkat gudstjänst i Hånger. Börjat med planering tillsammans med de andra ledarna inför julens avslutning. Nu till helgen är det happening i Kärda med Jörgen Lithell, musik, sång mm. Har övat nitiskt med barnen och denna känsla och glädje när en refräng sitter. whow! I skrivande stund är det 115 st anmälda till kvällsmaten!

Jag kan inte säga annat än att jag är otroligt trött och sliten just nu. Men en tillfredsställd trötthet. 

Ett förhållningssätt jag har till mig själv när jag känner att jag är för trött, har värk eller är allmänt out - of - bounds, är att då tar jag mig i kragen och drar på mig mössan, träningstights och tisha & jacka och går ut med stavarna...och du kan ge dig på att det tar emot. Det är duktigt jobbigt, men det generera till någon bra, nämligen, mer ork. Jag kan inte förhålla mig till de som väljer att lägga sig platt och bara låt omgivningen göra saker åt en, bara för att man inte orkar. Har de verkligen försökt det där lilla extra för att göra det bra för omgivningen, SVAR NEJ! That´s it!

Oktober månad är även den sk "rosa" månaden. Månaden då bröstcancer sätts på tapeten. I och med denna månad så väcks även många känslor upp. Då tänker ni spontant, oj, hon tänker på tiden med cellgifter! Men, svar nej. Inte bara, för tankarna vilar på det som jag bl.a hade på inledningen på personalmötet i onsdags. Hur vi har ansvar för våra liv, till 100%. Ett hinder för en del är att man har bestämt sig för att inte vilja, inte klara av något för det har personen redan bestämt. Har tillåtit hjärnan att cementera att säga att -- det där klarar jag inte av -- det där vill jag inte göra -- det är bekvämt om jag låter bli, för någon annan gör jobbet åt mig. Men så vill inte jag leva. Jag vill dela med mig av min hjälp. Antingen det är privat eller för någon medmänniska. Jag har inte kämpat och varit nitisk och överlevt cancer för att sjabbla bort det resten av mitt liv.

Jag är tacksam att jag är en överlevare. Frisk, helt ren från cancer. I och med att jag är allt detta så vill jag också ta till vara på det som finns kvar av mitt långa liv.
Hur gör  just DU som läser detta?

Hur tänker du leva resten av ditt liv?

Har du tagit 100% ansvar för att du ska må bra resten av ditt liv?

Kan du påverka så du mår bra resten av ditt liv?

Har du ansvar för ditt liv?

En sak vet jag i alla fall...vill du ha en förändring? Vad det än gäller. Kanske i ditt arbete eller på fritiden eller i ett annat privat sammanhang så...för att få till en kommande förändring vad som så måste du antingen börja med något eller sluta med något. Detta är nödvändigt. Kanske livsviktigt!

Så jag tänker  BÖRJA med att SLUTA äta socker igen, för då mår jag bättre och är trevligare för min omgivning... för det är ett av alla val jag ska göra :-) 

VAD ÄR DITT?

Jag saknar att golfa... galet mycket. Cajsa och jag lyckades att ta grön-kort och nu går det mot slutet av golfsäsongen. Känns som om jag måste ta alla tillfällen jag kan få nu för att få in en rutin. Denna underbara sport gör att jag kan koppla av på ett annat sätt än jag gjort innan. Gillar så att bli coachad och stöttad i mitt spel. Och det krävs en hel del av den varan, haha. Mycket skratt blir det och goa kommentarer. Taaa de lugnt, focuuusera, sluta skratta. Tja, ni känner mig. Mohahaha.

Jag väljer att lägga in en av Torkild Sköld´s inlägg från idag. Om att "bli din egen regissör"

BLI DIN EGEN REGISSÖR

Om du kunde se på ditt liv utifrån- kanske som på film där du själv är huvudpersonen - vad tror du att du skulle se? Vad skulle du hellre vilja se?

Är huvudpersonen rätt ute? 
Lever den sitt eget liv, på sina egna villkor?
Eller lever den någon annans?
Lever den med rätt person?
Har den ett givande arbete eller studier som känns rätt?
Gör huvudpersonen saker den verkligen tycker om på lediga stunder?
Upplever den livet?
Lever du?

Jag tycker det är en bra tankeövning - att försöka se på sig själv utifrån på det här sättet ibland. Då kan man få en bild av sitt liv för att se om man är rätt ute. Det är så lätt att bara trampa på i invanda hjulspår, utan att reflektera över sitt liv.

Men visst, vissa omständigheter kan man inte råda över själv, men om man kan det - och inser att livet man lever inte är "rätt" så är det kanske läge för en förändring?

Enligt en undersökning bland äldre människor så är det oftast inte saker man gjorde man ångrar på ålderns höst....det är dom där sakerna man alltid velat göra, men aldrig gjorde............

Tack för att du läste.

Lev väl

Sol på er

Qram

/ Tina

På begäran delning av text i Värnamo Nyheter, och bortglömd träning...

I förra veckan blev jag ombedd att skriva ledaren på VN´s sida om förrättningar mm.
Jag har blivit ombedd att lägga ut texten här, för dom som inte hade tidningen. Rubriken denna dag var, NÖDVÄNDIGT.
I veckan som gått har det varit intensivt på många sätt. Mycket att göra på jobbet och en hel del åtaganden hemma :) Cajsa hade sin sista cup - match i söndags, där jag var och tittade. Och som ni vet så har Philles låt släpps som en teaser genom ULTRA MUSIC och den har i dagsläget ca 10.000 spelningar. Det har blivit lite dåligt med träningen nu på några veckor. Inte bra alls! Har ont o axlar, och bröstkorg. Men jag har å andra sidan gått en del på golfbanan på helgerna. Det där med att sockerintaget har höjts är inte av godo, alls. Känner i kroppen att den reagerar så illa på att jag börjat äta fel igen, skärpning på den fronten, BASTA!!! Har idag suttit och planerat på fam.gtj:en som ska vara den 18 oktober kl. 16.00 i Kärda med Jörgen Lithell. Ska bli så kul. En hel del att fixa med, men sådan tillfredsställelse. LOVE IT!
Att arbeta med människor är bland det bästa man kan göra. När man på vägen ser att man gör skillnad för personer, antingen det är små eller stora så ger det en sådan värme inuti kroppen. Möta unga, samt de som är mitt i livet är så roligt. Det ger mig mycket och jag hoppas och tror att det är ömsesidigt.

...här kommer texten som var med i VN:

Det är nödvändigt…så lyder rubriken för söndagens text.

Vad är nödvändigt? Det beror på var du lägger i dina värderingar, utifrån det du har i ryggsäcken, utifrån vad som komma skall i ditt liv.

Det nödvändiga är såklart det primära för att överleva -- äta, dricka, andas, ta dina mediciner så din kropp fungerar o.s.v. Men det andra nödvändiga, det att bli sedd, bekräftad. Du kan vara sedd på olika vis. För en del räcker det med att någon hälsar och de blir sedda på detta vis, eller blir berörd mentalt, tänk vad ett leende kan göra, eller en komplimang. Vad gör DU, just idag, som kan vara det där nödvändiga för just den enskilda medmänniskan du möter.

Jag själv tycker om att beröra folk både verbalt, mentalt och att visa ömhet. Jag lägger gärna en hand på någons axel eller arm när jag pratar med dom, klappar ett barn på huvudet eller  på kinden eller en liten kärleksfull knuff när vi spelar bandy, så där kamratligt. Jag njuter när jag ser att en samling har gett avtryck i ett barn eller tonåring när de lämnar församlingshemmet. Kanske var berättelsen jag läste, just den rätta som de behövde höra. Eller kramen de fick när de kom eller samtalet runt fikabordet där man blev sedd och bekräftad, för det man tycker…  det är just det som är nödvändigt, att vara accepterad sedd och bekräftad för den man är, och det man tycker. En sak poängterar jag för mina ungdomar i grupperna, det finns ett förhållningssätt som handlar om att:  Skicka vidare, Pay it forward. "Skicka vidare" som innebär att, när någon gör något gott/bra för dig, ska du i din tur göra goda gärningar för tre personer i din omgivning och på sätt sätta igång en kedjereaktion av goda handlingar. En handling som kan vara hur stor eller liten som helst. Och detta tror jag är ett nödvändigt förhållningssätt att plantera hos barn/ungdomar, för att få ett bättre samhälle där tolerans och acceptans ska växa.

Söndagens text handlar om Marta & Maria. Hur Marta fixar i sitt kök utan sin systers hjälp, ensam, medan Maria stannar upp, sätter sig ner och lyssnar på det som Jesus har att berätta. Vem gör rätt? Marta, som gör det som hon tycker är nödvändigt för att hennes hem ska fungera? Eller Maria, som stannar upp och lyssnar och gör det hon tycker är nödvändigt för sig själv? Det vi vet är, att: Det är nödvändigt att någon gång under veckan hitta tid att vila, återhämta sig. Din ”söndagsvila” kanske t.ex är på en tisdag eller torsdag beroende på hur du arbetar. Spelar roll ! Nödvändigt,  är att du på något sätt hittar just din tid, din vila att samla kraft för att orka, ork som behövs för dig själv och för att göra skillnad för någon annan, och att orka för att ”Pay it forward”, ”skicka vidare”.

Jag avslutar med Avicii´s text i ” Brother / Sister ”, vill själv kunna leva efter denna devis:

What if I'm far from home?
Oh, brother I will hear you call.
What if I lose it all?
Oh, sister I will help you out!
Oh, if the sky comes falling down for you,
There’s nothing in this world I wouldn’t do.

Lev väl!

Tina Svensson,

Församlingsassistent i Kärda & Hånger

TACK  FÖR  ATT  DU  LÄSTE  

LEV  VÄL!

SOL  PÅ  ER!

Qram / Tina