Lydiagården har rehabiliterat/reparerat cancerpatienter i !!! 21 år !!! Och utan bidrag från Region Skåne har det inte varit möjligt att driva verksamheten vidare.
Ingrid Terje, som grundade Lydiagården för 20 år sedan kom med en idé att det behövdes
ett rehabställe för det fanns många! cancersjuka och det saknade ett ställe att komma till efter avslutad behandling. Det behövdes någon typ av avkoppling och miljöombyte för patienterna på sin långa väg tillbaka. Vet ni att på Lydiagården är det handplockad personal och alla har samma mål när de anställs. Detta är deras filosofi: Patienterna skulle under en vecka ha möjlighet till samtal i grupp och även individuellt. Detta i kombination med fysisk, kulturell och kreativ verksamhet, och vi patienter fick också väl utvald information om vår sjukdom.
Allt detta fick jag när jag var där på Lydiagården! Under årens lopp har flera priser tilldelats Lydiagården för deras utmärkta behandlings sätt. Det är unikt på många plan. Alla på Lydiagården går i civila kläder, det är inte en vanlig sjukhusmiljö utan har en genomgående lugn och fin atmosfär. Även de anställdas sätt är unikt.
*
Region Skåne hade ny upphandling och de som vann upphandlingen är Spenshult...ja just det du läste rätt, Spenshult i Halland som har rehabilitering för reumatiker. De har försökt att fixa till sin personal så de är "kunniga" inom cancerområdet, men de kan aldrig NÅGONSIN UPPNÅ SAMMA STANDARD SOM LYDIAGÅRDEN som har 20 års erfarenhet och handplockad personal.
Politiskt mygel kring upphandlingen, det är det, det handlar om...det har visat sig att moderaten och regionpolitikern Carl Sonesson arbetar som konsult åt Transmedica som äger Spenshult. Den klinik som gick vinnande ur upphandlingen. Carl Sonessons partikollega Liliana Lindström var just den politiker som inte lät Lydiagården komplettera sitt anbud. Men alla delar inte den åsikten, de försöker nu slingra sig. Upphandlingen (Spenshult) blev en förlust för ägaren Transmedica. Därför erbjöd man Lydiagården att bli underleverantör. Det har nämligen kommit hälften så många patienter som de hade beräknat. De på Transmedica ville ha, hör och häpna en summa på två miljoner kronor för att inleda ett samarbete med Lydiagården...men det är inget de på Transmedica vill känna till!
*
Jag undrar vad för bil politikerna på Region Skåne har? Kanske Bmw, Mercedes, Lexus eller Audi. Om de nu hade någon av dessa bilmärken skulle de då välja att reparera bilen på en Trabant verkstad?
Jag skulle inte tro att de skulle göra det, det skulle i alla fall inte jag. Lika väl kan man inte rehabilitera/reparera en människa på fel ställe. Jag hade den mest aggressiva cancern grad 3/3 d v s mycket elak och svårbehandlad.
Jag tog mig igenom cancerträsket och fick bekostad rehabilitering från Jönköpings län, här i Småland där jag tillhör. Jag fick välja på att ta Spenshult el Lydiagården. Här omkring finns just ingen sådan här cancerrehabilitering
Valet var inte svårt, Lydiagården med sin kompetenta personal, handplockade med stor erfarenhet och sin stora kompetens och många yrkeskategorier just anpassade för cancerrehab, just den sammansättningen fick mig att komma genom, och börja om efter mitt cancerträsk. Inget fattades mig på Lydiagården. Samtal anpassade efter just mina behov, behandlingar anpassade efter just mina behov, gruppen, tillvägagångssättet att bemöta, finnas tillhands och eftersom detta är en liten enhet så rörde sig personalen hela tiden bland oss patienter och då i civila kläder och månade om oss hela tiden. Vi lämnades aldrig i sticket med våra frågor, tankar utan det fanns tid och engagemang att lyssna/behandla fullt ut.
Spenshult är en stor enhet, med utbildad personal för reumatiker från början. Min gamla farmor åkte dit på reumatikerbehandlingar.
De har ingen lång erfarenhet av cancerpatienter, inget inarbetat mönster, cancer-rutin mm.
Att vi sedan fick tid att arbeta med händerna i naturmaterial som Esef den kunnige vaktmästaren undervisade oss i eller att vara i kreativa rummet gör saken inte sämre. Tid för samtal reflektioner, gråta, läka och åter kunna skratta igen. Inslag av musik=helande för själen.
Deras information om Cancerresan gav mig ett kunnande att acceptera min cancersjukdom och framför allt att kunna gå vidare. All denna combo (kombination) är guld värld går nu kanske till spillo.
En fråga man skulle ställa till politikerna är: skulle du vilja sätta din dotter, hustru/sambo, mamma på ett rehabiliteringscenter som inte är inarbetat och genomtänkt för att få dig på fötter igen? Skulle du chansa med valet av rehab för din dotter, hustru/sambo, mamma när du vet att det finns ett färdigt kompetent inarbetat koncept på Lydiagården? Jag skulle aldrig våga chansa!
Transmedicas fula sätt när det gäller vårdavtalen ger en bitter gallsmak i munnen. De få patienter som varit på Spenshult har blandats med andra patienter med andra sjukdomar. De har inte fått den extra fina omsorg som finns på Lydia gården. De på Spenshult har inget ren och rak cancerrehabilitering...alls.
Om någon anhörig till politikerna skulle behöva cancer rehabilitering, och de inte kämpar fullt ut för att få Lydiagården att fortsätta existera. Då hoppas jag verkligen att de kan står rakryggade och säga att
--Spenhult, där är Sveriges absoluta mest kompetenta cancerrehabiliteringspersonal--
Bilder från Lydiagården:
under CTRF´S bild
