Ambassadör för "bröstlöshet"

Dagarna flyter på som vanligt, jag kan inte säga att det har gått mer framåt än innan.Det har i alla fall inte gått bakåt vilket är glädjande just nu. Jag tog bort stygnen efter bort operationen av venporten i går och förhoppningsvis så var det de sista stygnen för alltid. Jag var inställd på att det skulle göra ont, eftersom det har varit besvärligt med allt annat, men det gick galant. vilken pessimist jag var va?

Lymfvätskan håller sig kvar i kroppen men det underlättar med stödstrumporna både på armar och ben. För någon vecka sedan var vi på föräldrarmöte jag och K. Jag är så tacksam för de lärare som vi har haft till våra barn. Det känns tryggt att ha samma lärare till båda barnen. Dels kan hon familjesituationen och sedan är hon en sådan kanon fin människa. Ser varenda litet barn i klassen. Jag hade träffat de flesta av föräldrarna efter sjukdomen men inte alla. Någon tittade lite undrande men det kändes bra att gå iväg, men jag var som ett sladdrigt löv när jag kom hem. Idag var C och jag och övade armen i gymnastiksalen innan hennes gympa lektion. Vi har fått lov att låna ribbstolarna att träna i till barnhabs och min glädje. TACK ALLA I SKOLAN SOM HJÄLPT TILL MED DETTA.!!!

Jag pratade med en på sjukhuset om att visa sig offentligt i omklädningsrum mm och hon sa--du Tina, om det är någon som skall vänja folk vid att vänja sig vid annorlunda överkroppar och bröstopererade så är det du!! dels så skäms du inte (eller???) och så måste någon neutralisera detta perfekttänkande....hm jag får väl bli en ambassadör för bröstlösheten (*) (*)

I helgen har P varit dålig. Han har svullet ögonlock stum i vänstra sidan av ansiktet ner till munnen. Ont i nacken en del och hals ont, feber och knottriga prickar på kroppen och yr i huvudet. Var inne på akuten i söndags men blev hemskickade igen för det var inte tillräckligt med symptom Han blev sämre och det blev ett till telefon samtal till akuten men denna gång ville de att vi skulle ha uppsikt själva hemma igen. Idag på morgonen ringde K till vår husläkare och vi får komma ner nu på eftermiddagen. Varför skall det vara så svårt!!! Härom dagen kom mamma och pappa med dessa fina ljuslyktor. Tänkvärda ord, inte sant!

Det är många som undrar om håret kommit tillbaks. Ja, lite och fläckvis men det är på "G"

Min fina "P" kom en lördag med dessa underbara papegojtulpaner. Och kolla in....så underbart fina är de efter tio dagar

den här batik hatten kom på posten från en av mamma väninnor fröken "S" *leeeer* Jag absolut bara älskar batik och denna är absolut också en Tina hatt.