fredag 19 augusti 2011

25 % ARBETE OCH EN OMVÄND "MIN STORA DAG"

I måndags var jag på sjukgymnastiken/bassängen efter att ha varit på jobbet i ca 1,5 timma. Det var dags att lägga på extra motstånd på armar, axlar och ben. Summan av kardemumman blev att efter otrolig värk direkt efter träningen så hamnade jag i ett långt migrän anfall som jag fick på efter middagen som snällt höll på till morgonen där efter. I torsdags hade vi bestämt att de skulle släppa lite på motståndet och jag skulle återgå till mina simhandskar.
I går torsdags var vi i Anderstorp och fick hjälp av kusinen med sladdar till datorn och vi stannade till vid korvmojjen. Och vid korvmojjen så träffade jag på min bror som tipsade oss att åka till Scandinavian Raceway och kolla in Lamborghini och Ferrari bilar. Sagt och gjort så gjorde vi det, jag var där en hel del som barn och tonåring. Som barn var man med pappa i start och mål och sedan som tonåring så var vi ett kompisgäng som var funktionärer. Kul var det i alla fall att komma ut dit igen och det var så förändrat.

Jag började att prata med en kvinna där och vi pratade om bröstcancer mm och hur svårt det är för hela familjen osv. Jag frågade om barnen kunde få åka ett varv mot ersättning men hon sa det kan hon inte lova, men att vi får ta så mycket bilder vi ville och titta i depån. Vi gick runt och tittade och när vi stod vid en bil från Koenigsegg så kom hon mot oss och så sa hon:--jag har ordnat så att alla barnen får åka samtidigt på banan och de vill inte ha något betalt för det, de vill bjuda barnen på det!!!!!!. Och snälla nå´n om ni kunde sett deras miner. Det kom fram tre män och presenterade sig, tog barnen i hand och sa James och Phille skulle få åka i Ferrari och kvar stod Cajsa...och du sa han, ska få åka i en orange bil,,,den heter Lamborghini... Sagt och gjort, de skaffade fram hjälmar till alla och iväg ut på banan. Cajsa åkte två varv och när de var inne på andra sa han, tycker du vi kan åka fortare fick han till svars--jaaaaa hhhAAAAA, och hon sken som en sol. Jag frågade hur fort det gick, jo de gick faktiskt i 200 sa hon, för jag frågade. *leeeer*
Killarna fick åka fem varv var och de båda männen triggade varnadra så de raceade lite, de var uppe i ca 240 km/tim, och när de steg ut ur bilarna så hoppade mitt hjärta frivolter, så lycklig jag blev att se deras ansikten.

Detta var en omvänd "min stora dag".
Efter ett trist år med en mamma som farit ut och in på sjukhus, så var detta en stoooor belöning för ungarna. Jag var så lycklig när vi åkte därifrån...så otroligt!!!

STORT TACK TILL DESSA UNDERBARA MÄNNISKOR!!!


Kusin James i en Ferrari.

Cajsa i en Lamborghini. Man ser bara en liten vit plutt av hennes hjälm.

Phille i en Ferrari.

2 kommentarer:

  1. Det känns X.a gott i hjärteroten när man ser deras glädje.:-)

    SvaraRadera
  2. Vad KUUL ! Visst är världen full av snälla rara människor också !

    SvaraRadera