Jag vill ha en get eller åsna i julklapp......vi tänder ett ljus i advent...

... det värmer den som frusen är, börjar en av barnsångerna vi brukar sjunga.

Jag älskar den här tiden på året. Men för många är det inte lika roligt. Ensamhet, alla måsten och skán som skall hinnas med även om de inte orkar, många i vårt land kämpar med att få det att gå runt och speciellt nu runt jul. I massmedia bjuds det på  en hel del alternativa julklappar. Här är en sida som heter julklappar mot fattigdom. Vänligen gå in och titta på denna sida, den är finfin och faktiskt lite roliga julklappar. Tänk att ge bort en åsna, get, eller en bikupa så att det ger inkomst till en fattig familj. Hela människan och de Glömda barnen är en annan verksamhet att stödja. På pysselkvällen pratade jag om, vad kan jag och du göra för någon som är ensam i jul har det svårt på ena eller andra sättet, som har det svårt eller bara behöver ngn att umgås med eller en pratstund. Jag sa att vi alla har ett uppdrag nu, att, göra något för någon, att göra skillnad. Det behöver inte vara mycket, dyrt, eller tidskrävande, bara vi gör ngt. Jag ska verkligen tänka till här...för det var så OTROLIGT många som hjälpte mig/oss när jag var sjuk. En jobbarkompis som hjälpte mig förra vinter frågade jag hur jag kunde tacka henne på bästa sätt...att du hjälper någon annan, någon annan gång, sa hon. Och det har jag ofta tänkt på...det där med att skicka vidare. Kommer då att tänka på berättelsen om mannen som log mot alla han mötte en dag till jobbet, på jobbet och efter jobbet. Det kan ju bli en epidemi av glada leenden....bra!
Så när du har läst detta, ta på dig det fina smilet och leeee. Det värmer den som frusen är....i hjärtat.
Här dikter som handlar om advent.
När första ljuset brinner Vinden susar i advent

När första ljuset brinner står julens dörr på glänt då gläds vi åter alla att fira få advent.			Vinden susar i advent och vårt första ljus blir tänt. Barn som har det svårt i världen, Gud bevare dem på färden.
När andra ljust brinner är snart lucia här, Hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär.			Mörkret tätnar i advent och vårt andra ljus blir tänt. Gud bevare dem som gråter. Låt dem le och leka åter.
När tredje ljuset brinner, vi juleklappar syr och vi bakar kakor och har ett fasligt styr.			Kölden biter i advent och vårt tredje ljus blir tänt. Gud bevare alla frusna, ge dem värme, låt det ljusna.
När fjärde ljuset brinner, vi hämtar julegran och alla barnen räknar dan före dan före dopparedan.			Julen nalkas i advent, och vårt fjärde ljus blir tänt. På Guds lille son vi tänker, när de fyra ljusen blänker.
När alla ljusen brinner då blir det jättekul med klapparna och tomtarna som önskar oss GOD JUL!

Vill ni höra körsång och musik tycker jag ni ska ta er till de olika kyrkorna runt där du bor. Det är nu den mest stämningsfulla tiden kommer, och psalmer och sånger du känner igen. Själv ska jag gå till hembygdsparken här i Forsheda. Önskar alla en fin 1a advent.

Konsert i Stockholm, mumma för själen, We came we raved we loved

Då var det äntligen dags för den efterlängtade konserten med Swedish House Mafia på Friends arena i Stockholm. Biljetterna har legat sedan slutet av juni, men de fanns där i alla fall, det var på håret att vi fick dem.
Vi startade på torsdagen kl nio och hämtade Philles kompis, men i Kärda fick vi vända hem igen för vi hade lyckats få med oss Cajsas väska också, den som hon skulle ha hos mormor och morfar där hon skulle vara medans vi var i Stockholm. De hämtade henne efter skolan i torsdags. Ja, detta är sååå  typiskt!
Vi hade förmånen att få bo hos Klas bror med familj som bor i Kungsängen, helt perfekt, rätt sida av stán och arenan och bara 22 km in...suuuuper tack till er.
Och nu till konserten, den var så jätte bra. Helt enormt bra, och ljudet var så himla perfekt och alla ljus efftekter och ljusshower mm mm. En euforisk känsla när basen gjorde så att byxbenen fladdrade, och basen kändes i halsen, häftigt. Jag trodde faktiskt att de skulle var lite "stora" på det men vad ödmjuka de var inför alla fans som fanns på plats, stort av dem. Killarna var på golvet, bästa platser långt fram och jag själv valde att vara på läktaren. Vilken kanonplats jag hade, jag kunde sitta ner om jag ville men jag stod upp under hela SHM och det funkade bra i kroppen. Jag hade pangat på med lymfstrumporna hela veckan innan och massa med furix och det funkade fin fint. Men nu efter känns det i kroppen, återigen har jag gett kroppen en törn, det är jag som bestämmer, trots allt. Det var inte bara en konsert, detta var en historisk händelse.

 We came we raved we loved

Swedish Hose Mafia & John Martin var extra numret, Save the world

 Jag hade perfekt plats

Två nöjda kids

 

I dag söndag har det varit en ren vilodag. Först gjorde jag älgstek. Och i kväll glögg och till kidsen gjorde jag chokladmjölk med marshmallows.

Vem har civilkurage?

Just nu är jag helt down i kroppen. Jag har så mycket värk i både, armar, ben, knän, och framför allt i svanken. Jag har tagit en massa tabletter men det släpper inte. Och idag har jag svullnat igen jätte mycket. Jag har mina benstrumpor, armstrumpor och handskarna, ja, jag känner mig som en robot. Jag känner igen värken i ryggen och knäna, det är samma slags värk som jag fick av Taxotere ( cellgifter) behandlingen. Hoppas att jag snart kan gå till sjukgymnasten. När alla röntgensvar är klara så ska jag ringa tillbaks till hnm och beställa tid.

* * * * * * * * * * *

Men nu något helt annan som gör mig riktigt  FÖRBANNAD!!!!! Så jag ser tokrött i blicken.
Vem har civilkurage? Premieras/uppmuntras man för visat civilkurage? Bara om du är vuxen!
Hur mycket civilkurage har jag och du? Vem skulle gå emellan om någon slogs eller om någon slog ett barn offentligt? Vem skulle larma om de bevittnade en misshandel av en människa el djur? Vem skulle gå emellan och de såg ett barn mobba ett annat barn? Eller en vuxen mobba en annan vuxen?
Vem skulle säga till om de såg någon snattar i affären, eller för någon annan? Hur lär vi våra barn civilkurage? Vad händer om någon mot förmodan skulle visa civilkurage?
En del står upp för vad de ser, men långt ifrån alla!!!!

 Jag lyssnade på intervjun som damen som är 87 år gammal gav i helgen. Hon blev nedslagen av ett gäng ungdomar i övre tonåren för att hon sa till dem för de misshandlade sin hund som de hade med sig. Detta skedde i Helsingborg. Ingen såg något, ingen larmade polisen, Helsingborg måste varit folktomt denna dag!!!!!
Jag vill att du lyssnar på den 87- åriga damens intervju, den är bara 6 min lång och det är fruktansvärt!!! . TRYCK HÄR

Hånger och suvve gudstjänst

Familje gudstjänstern i Hånger blev så lyckad trots att jag hade så ont i halsen och kände mig krasslig. Barnen var suvve bra, roliga, duktiga, hade egna förslag på spelet och sångerna och, ja, det allt var perfekt. Det var minst 21 st barn som kom och sjöng och medverkade. Det roliga är att nästan alla stannade kvar på "tårt"fikat efter, vi var drygt 80 personer på fikat. Det känns skönt att vara igång igen och jag planerar att gå upp alla mina timmar/procent efter nyår. Hoppas att det funkar. Gunnel hjälpte mig på gtj.en och efter med fika och disk, tack gode Gud för det för vi var inte hemma förrän kl 14.30 igen.
Så jag vill tacka alla som var med på gtj.en.

I går avtackades en av våra jobbarkompisar, han hade varit anställd i närmare 31 år tror jag att det var. Han avtackades på Elvis gudstjänsten här i Forsheda. Jag fick med mig båda barnen. Funderade på att stanna hemma eftersom jag fick så gräslig huvudvärk när jag kommit hem på eftermiddagen, men jag tog max dos av smärttabletter så jag gick iväg i alla fall. Och tur var det, för konserten var bra. Men i natt så kom migränen, så jag ska bara iväg en liten runda nu på förmiddagen till jobbet.
Jag hade tänkt lägga ut en länk på en av Elvis sånger...men jag kunde inte bestämma mig för vilken, jag har i.o.f en del favvo sånger eftersom jag har hört dessa sånger sedan blöjtiden. Istället för barnramsor och gullegullsånger så var det Elvis...leeeeer. Äsch jag tar väl en i alla fall...My way är en av dem.
LYSSNA PÅ MY WAY HÄR

Min ständiga vän Omeprazol

 
...tack gode Gud för Omeprazol tabletterna.
Minsta lilla jag äter lite annorlunda nu så får jag så ont i magen. Jag har druckit kaffe kanske max 5 ggr denna vecka och det skulle jag ju naturligtvis inte ha gjort.
Jag har ofta innan haft magkatarr, men detta är mycket värre. Får samma äckelkänsla som när jag fick cellgifterna...samma onda mage nu igen...
Jag går och småäter som jag ska göra, får se om det hjälper sig tills i morgon då vi har familjegudstjänst. Ska bli himla roligt, när vi övade i onsdags var barnen så taggade....LOVELY.
Jag har världens bästa jobb. Kanske vi ses i morgon i Hånger kl 11.00 på fam.gtj.en. Tårtkalas efter i församlingshemmet.

Välkomna.

Tankar kring Rosa Boken, Kontraktsdag

Idag var det dags för den årliga kontraktsdagen för  Västbo kontrakt. Förra året var det i Bredaryd, då kunde jag inte gå. För två år sedan stod Forshedabygdens församling som värdar, och de höll då till i Kärda. Arbetslaget här höll i det praktiska.
 Men med min vanliga otur så kunde jag inte vara med då heller. Jag räknade tillbaks och jag hade inte varit på någon personalutbildning tillsammans med arbetslaget här sedan 2007 tror jag. Har det inte varit sjuka barn, så är det jag som har varit sjuk mm mm mm. Och idag var det äntligen dags igen, efter jag har kommit tillbaks till arbetslivet så skulle jag gå. Den här gången står Gislaved som värdar. Och det är ett bra program, idag är det bl.a Björn Lindeblad inbjuden, han ska berätta hur det var när han var munk i 16 år och hur det har präglat hans liv. Men denna gång kom jag inte iväg heller, det finns sjukt barn här hemma.

Kontraktsdagarnas syfte är bl.a att träffa kollegor i andra pastorat/församlingar och byta erfarenheter mm. Men framför allt gemenskapen och att göra något hela arbetslaget tillsammans är så kul.
~~~~~~~~~~~~~~
*Jag har börjat att läsa Rosa Boken och i förorden så skriver Stefan Einhorn att vänja sig, och han skriver bl.a att "man vänjer sig inte vid de anhöriga som också behöver stöd från vården, men alltför ofta blir bortglömda".
*Första stycket skriver Karin Wahlberg och berättar hur det var att vara barn. Hennes mamma dog när hon var nio och ett halvt. Hon berättar att innan mamman gick bort så var det ett flertal kvinnor i gråa klänningar som kom hem till dem för att hjälpa till med barnen, de var "hemvårdarinnor". Kvinnorna i de grå klänningarna ska hjälpa till med barnen så att pappan kan vara på jobbet. Jag själv kommer ihåg att det fanns "hemsamariter" när jag var liten. När försvann de? När försvann det där halmstrået man kunde dra i när mamman inte orkade sköta barnen hemma när hon själv var sjuk.
*Stefan Einhorn skriver att vården glömmer de anhöriga. På det kan jag bara svara ett rungande stort JAAAAA! det gör dem. Den enda som pratat m P var en distriktssköterska som var här för att visa mig hur jag skulle ta alla mina Zarzio sprutor i magen mellan varje cellgifts behandling. Hon själv var br.cancer opererad och hade en tonårig kille när det hände. Tyvärr har jag tappat namnet på henne för det hade varit intressant att få prata med henne igen, Och C var med en dag på onkologen när jag fick cellgifter, skolan var stängd för att värmen hade pajjat och jag hade tid samma dag för c.gifterna så hon fick snällt följa med. Morfar strålades samma dag, samma tid, våningen under.  Och "min" sköterska" tog hand om C och en del av hennes frågor och visade henne hur man satte nålen, varför mm och tog fram redskap och visade henne, jätte bra.
*MEN, allt annat. Vem plockar ihop pusselbitarna och sätter dem på plats igen och kan prata för att lugna alla oroliga tankar. Ibland/oftast kan det vara bra att prata med någon som inte är släkt med en.
DÄR behöver vården SAMHÄLLET skärpa till sig REJÄLT!!!! Jag kan känna att med min resa med cancer och min pappas resa med cancer och mamma och pappa som anhörig till cancerpatient, jag anhörig till cancerpatient, mina barn anhöriga till cancerpatienterna mamma och morfar.
Under drygt ett år, lite till var det bara CCCAAANNNCCCEEERRR i deras öron.
Usch, jag blir så irriterad när jag tänker på det, VEM SER DE SMÅ i vardagen???

*I Herrens händer*Som en bro över mörka vatten* Hallelujah*

Forsheda nya kyrkogård brinner med vackra ljus Alla Helgons helg

I lördags var det ljuständning i Forsheda kyrka. En mycket fin gudstjänst, musiken som var utvald  för just den här dagen var "vilsam" att lyssna på. Två stycken fina orgelstycken och tre solo sånger. Tomas, som sjöng berätta precis innan han sjöng första sången att detta var hans mammas favorit sång när hon levde, I herrens händer. Och han sjöng den fantastisk fint. Jag filmade men ljudet slog tillbaks i kyrkan och det ekar lite, men jag delar med mig av hans olika sånger:
* I Herrens händer  LYSSNA HÄR
* Som en bro över mörka vatten  LYSSNA HÄR
*Hallelujah  LYSSNA HÄR

Spanien besök

Vi hade förmånen att få vara en av närmre trettio familjer som hade en av Spanien eleverna. Hos oss bodde goa Gloria. De kom en tisdags kväll och stannade till söndagen. Ungdomarna hade fullt program på dagarna och på kvällarna fick de vara med sina värdfamiljer och deras kompisar. En av kvällarna var de på Bambu och åt och på fredags kvällen hade Phille en fest för sina kompisar och deras Spanjorer som bodde hos dem. Vi var hemma jag och Klas och det var en syn för gudarna när ungdomarna dansade inne i vårt kontor och sjöng Viva Espana. Det knottrade sig på armarna, vilken känsla.

 Gloria hade med sig en hemmabakade kakor och en slags dessert som smakade som nougat som man skulle äta styckvis. Den var suveränt god. TACK GLORIA.

Ja, som sagt, det var en härlig syn när de dansade...leeeer.

Det var en go tjej som var här och till våren så åker de Svenska ungdomarna till Barcelona till deras familjer där. Phille ska bo hos Glorias familj.

Resultat på scintigrafi röntgen

Vi hade glömt att ta in posten i går och idag när vi kollade så låg det ett brev från kirurgen.  Oj vad mina händer skakade när jag öppnade brevet, jag skummade igenom det och jag fick läsa om det en gång till från början, och Ulrike hade skrivit, Jag har mycket goda nyheter till dig! Redan då förstod jag att det hade gått bra. Och allt såg normalt ut, ingen misstanke längre att det kunde vara metastaser. PUSSSST!!!!!! Vilken otrolig lättnad.  Låt oss göra vååågen för detta fantastiska resultat. YAY!!! 

     

Vi pratade om Rosa Bandet Galan på jobbet, och jag berättade att jag liksom många andra hade skrivit och planerat min egna begravning, och att jag redan hade sett ut vem som skulle sjunga. Grejen är ju den att jag har ju inte tillfrågat vederbörande om de vill sjunga, men en av dem som  i så fall skulle ha sjungit (min önskan) är killen som sjunger i kyrkan i kväll här i Forsheda på ljuständningen. Och då hade jag velat att han skulle ha antingen som en bro över mörka vatten, eller goin´home, här är det pappa Bue Viking jazz band som spelar den, Crazy...??? I know!!!!  Vad tycker du? lyssna HÄR  Jag är all lyssnare när det gäller musik, allt från Jazz----Hosue musik---ballader--pop---rock. Nästan allt utom opera.

___________________________________________________

Tankarna denna helg går till alla dem som inte finns hos mig här längre. Morföräldrar, mostrar, morbröder, farföräldrar, ungdomar som gått bort tidigt, övriga släkt och vänner, ja ni är många som fattas mig. Helgen ger tid för eftertanke, hur jag så gärna hade velat plocka ner några av er och bara fått en tid till med er. Jag funderar på när försvinner det att man inte t.ex ska ringa och berätta eller åka förbi när vi är ute och åker och de finns inte mer, jag vet om det men ändå finns tanken där, fånigt, ja jag vet, men det är väl för att man hade så mycket gemensamt med just de personerna. 

Barnen pratar än i dag om när vi var i Falkenberg och hälsade på min moster och morbror, de hade så god kontakt med barnen och oss. Usch, det bränner i bröstet när jag tänker på det, likaså min mormor och morfar. Jag är yngst i kusin skaran, det är kanske därför jag var där ute extra mycket. De var barnvakt när jag och Magnus var små och vi var där ute och hade det kul. Likaså gör barnen idag. Min morfar tetades med mig på ett sådant underbart sätt, och när jag idag ser min pappa göra lika dant så vämer det i hjärtat. Och jag gick mycket med min mormor och fixade och donade, lika så gör Cajsa. Jag hade kniv och täljde på div saker, Cajsa har en sax och är i växthuset. Phille och morfar har samma intresse för fordon som går fort. Så där har han en jämlike.

 

En av mina favvo julsånger är koppången och här är några rader ur den, jag tycker att den passar in  nu denna Alla helgonna helg. Vill du lyssna på den kan du trycka HÄR 

 

Här är stillhet och tystnad
nu när marken färgats vit
Från den trygga, gamla kyrkan
klingar sången ända hit

Jag har stannat vid vägen
för att vila mig ett tag
Och blev fångad i det gränsland
som förenar natt och dag

Och ett sken ifrån ljusen
bakom fönstrets välvda ram
Har förenat de själar
som finns med oss här i tiden
Och jag vet att de som har lämnat oss
har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor
så länge vi är här...