söndag 30 januari 2011

Härlig söndag...Himlen är oskyldigt blå som ögon när barnen är små...

Himlen är oskyldigt blå som ögon när barnen är små...
C tog detta kort idag när C, K och jag gjorde en kort promenad ner till ån för att titta på alla änder mm som har bosatt sig där. Idag har det varit en helt fantastisk dag. Himlen är så blå den bara kan bli och man blir glad av det vackra vädret. En mycket god vän till mig skrev på Facebook att solen talade om för henne att städa :) :D
Och jag gav henne rådet att dra ner persiennerna...inte det bästa av råd kanske...men så gjorde vi idag i alla fall, så att man slapp se dammet. Bättre att ta en liten promenad vad kroppen orkar än att sucka åt "städet".

C lånade kameran och hon har börjat gilla att ta kort hon också...kul!

Vad/vem är din livboj i livet...

Det töade lite idag kändes det som, det smällde om isen när vi gick vid ån. C tyckte det var häftigt!! Jag kom ihåg när jag var hos min mormor/morfar kunde man höra på långt avstånd hur det lät som om någon sköt med hagelbössa när isen sprack.Jag blir alltid lika fascinerad när jag tittar på en barkbit, träpinne, mossa....gillar naturen.Har ni fest eller....En and bland många eller är det gäss.....C försökte att mata dem med bröd och det var många fler med oss som försökte, men ärthjärnorna fattade inte att det var mat :) för de flög så fort brödbitarna landade i vattnet...kanske de trodde att det var sten vi kastade! Änder i solskenet







lördag 29 januari 2011

I am what I am I will always be the same

Here tonight
I show you what I believe in
And all the good in life you know
I want it all
I'm gonna sing my songAnd no matter who's listeningSo I will make my bow and then
I give it all
'Cause you're making me free
In the line of fire
And I stood the test of time
I walked the line
'Cause you're making me see
You take me higher
I am on my way tonight
I let it shine

Your diamond rings
You know they never impress me
And all the best I had in life
I got for free
I'd rather be myself
Than play someone else now
My heart will never let me down
I'm on my way
'Cause you're making me free
In the line of fire
And I stood the test of time
I walked the line
'Cause you're making me see
You take me higher
I am on my way tonight
I let it shine

Oh-oh, oh-oh
Shine

I am what I am
I will always be the same
I will keep on running
You do what you do
You can always see it through
You will keep on running

I am what I am
I will always be the same
I will keep on running
You do what you do
You can always see it through
You will keep on running

Making me free
In the line of fire
And I stood the test of time
I walked the line
'Cause you're making me see
You take me higher
I am on my way tonight
I let it shine
I am on my way tonight
I let it shine

fredag 28 januari 2011

Stekt special och lymfätska

Korven ser pytteliten ut :) men det är faktiskt tallriken som är stor ;)

Idag var jag hos sjukgymnasten igen. Jag hade svullnat mer om armarna och benen igen. Men det har som tur var inte svullnat lika mycket som när jag började gå till henne. Hon masserade på överkroppen mest och på armarna, runt axelleden, armarna mm. Hon visade en slags sportbh man kan ha för att trycka in under armarna så att det inte stasar så mycket. Den var inte helt billig...1000 kr ca....för en bh. Men vad gör man, jag måste ha en med fickor i så att jag kan få in proteserna. Men klart vanliga protes behåar är inte billiga heller, de kostar mellan 300-600 kr och det finns dyrare också för den delen... men men, sjukgymnasten tänjde i armarna för rörligheten blir mindre och jag blir stelare. Hon palperade över fingrar och handlederna och hon sa att de också var lite för stela. Det är jätte konstigt för jag gör inget annorlunda än innan, men det beror väl kanske på lymfvätskan får jag hoppas.
Medans jag låg där blev jag så sugen på stekt special...jag kan bli så där barnsligt sugen på det ibland. Och det bar sig inte bättre än att det blev det till lunch. MUMMA. När jag och C var på City Gross härom dagen efter hon övat på barnhabeliteringen så hittade C denna senapsflaskan (bilden), det är hennes favvo senap. Och jag får hålla med, den slår till och med dijon senapen.
Jag undrar om jag kan börja och ta mer vätskedrivande på eget bevåg. Jag slutade förra lördagen och hade då ätit det i två veckor. Tål att tänka på.
Trevlig helg!

tisdag 25 januari 2011

Sjukgymnast besök

Idag var det dags för ett besök hos sjukgymnasten igen. Idag var jag punktlig minsann en hel timma tidig var jag...typiskt mig, men jag gick till cafeterian och åt en bit mat eftersom jag inte hade ätit lunch....raggmunkar blev det.

Sjukgymnasten konstaterade att lymfmassagen hade hjälpt en del. Skönt!!! Magen var inte fullt lika svullen av lymfvätska som förra gången, och kroppen hade mjuknat en lite lite. Men mycket fanns kvar. Hon vill fortsätta med lymfmassage två gånger i veckan för att få igång det i kroppen. Lite längre fram ville hon att jag skulle börja med vattenträning för att få armarna mer rörliga. Jag sa att jag ville skriva upp mig på lymfskola igen...jag har varit uppskriven på två stycken men inte kunnat någon av gångerna, dels på grund av cellgiftsbehandling och ena gången var det om operation av venporten. Hoppas jag kan gå denna gången i mars! Efter sjukhusbesöket blir jag så himla trött, kroppen känns så tung så tung.

Jag har kommit in i en period när jag fryser mycket. Jag går i princip med mössa på mig dygnet runt. Just nu är detta en favvo mössa jag har inne (bilden). Kortet är från i somras när jag var mycket smalare och piggare. Väldigt vad kroppen ändrar sig på kort tid. Nätterna är en bergochdalbana, ena stunden vrålfryser jag, andra så är jag som en bastu. Cellgifterna satte i gång det nästan med det samma jag fick dem och det blir inte bättre....trist.

måndag 24 januari 2011

Helgen med varm smörgåstårta och P besök!

I fredags var jag ganska trött efter jag varit i Värnamo hos sjukgymnasten. Tyvärr blev det inte mycket vila innan vi åkte en sväng till "mitt" Hånger på julbord. Det var mycket roligt/trevligt och framför allt att träffa ALLA.
Det blev lite mycket ett tag, jag började att kallsvettas och jag gick undan.
Vår fd jobbarkompis mysiga/goa L hade gjort julbordet och det var jätte gott.
Vi var hemma ganska tidigt, skönt. Jag vet ju att jag blir som ett lakan dagen efter om jag gjort minsta lilla extra dagen innan. Jag har gått ner 1,5 kg sedan i fredags...jag undrar om det kan vara lymfvätskan som börjar lämna kroppen. Eller om det är ngt annat. Jag har ju överflöd på kilon, men jag hoppas i all fall att det är lymfsystemet som börjar att fungera. Jag är ff väldigt svullen och värken är kvar i musklerna. Sjukgymnasten sa att det är lymfvätskan mellan huden och musklerna som gör att det värker. Sedan har jag ju värk kvar från cellgifterna, hoppas att det lägger sig snart. Känner mig som en gnällig malkvarn just nu...vilket de påpekar här hemma också...vilket också är förståligt, de är väl fruktansvärt trötta på mig vid detta laget.

I söndags kom min goa P på besök. Vi satt och pratade länge, det var skönt att få prata av sig...TACK! Hon hade varit och köpt denna otroligt vackra bukett till mig. Det är en riktig P bukett :) rosa skira fina vackra färger...precis som hon är! Det är svårt att ta kort men blommorna är 7 cm i diameter.....OTROLIGT vackra.
Svenska kyrkan anordnar matlagningskurser för män och K skickar ut inbjudan från kyrkan och är med varje torsdag och lagar och äter :). Vad jag har förstått så tar det inte lång tid innan platserna blir fullbokade. Vi brukar bli försökskaniner här hemma, inte mig emot, men med barnen är det lite svårare med ibland, i alla fall C. I lördags när jag var så väldigt trött och det var allmänt deppig dag för mig så gjorde K kvällsmaten. De hade lagat på kursen varm smörgåstårta "husförhörstårta" och äppelpaj med cornflakes i....och det var gott kan jag berätta...mumma! K hade lagt till annanas överst. Så här kommer en hälsning till roliga P.C från Hånger som är med på kursen *leeer, skratt* Här är bevis med bilder och allt!
Ni får driva på så att sista gången blir med fruarna i år igen. Jag kunde ju inte gå förra våren ju...var ju inte bra då!!
Recept på bl.a äppelkakan






fredag 21 januari 2011

Kroppen full av lymfödem :/

Bilden är lånad på strumpbyxor på nätet.se
Idag var jag hos sjukgymnasten på förmiddagen. Hon var mycket trevlig och saklig. Hon gav ett tryggt intryck. Hon började med att fråga om min behandling och jag berättade. Jag höll på att börja gråta för det kom över mig på ett annat sätt än det gjorde innan. Men jag lyckades att hålla mig, hon skulle ju inte behöva ta hand om den biten också... Hon konstaterade på en gång att hela kroppen är påverkad av lymfödem. Du har från halsen ner till tårna, sa hon. Hon började att palpera på kroppen och hon sa att du har i hela magen också. Jag fnissade till, mmm det är faktiskt fett där sa jag. Jo då lite sa hon men du har mycket, mycket lymfvätska med titta här och så tryckte hon. Hon tyckte det var bra att jag hade armstrumporna på mig. För er som inte vet så är det en strumpa utan fot som sitter tight om armen från handleden till armhålan.
Hon började att lymfmassera mig och hon gjorde det på hela kroppen. Hon höll på en timma att bara massera så att lymfcirkulationen skulle komma igång. Från halsen ända ner till tårna masserade hon. Jag kan inte annat än att säga att mestadels så var det ganska skönt med mjukmassage, men ibland gjorde det ont.
När hon var färdig sa hon att hon ville prova ut strumpor till mig. Jag hade frågat henne innan om de hade strumpor till benen där. Hon tyckte att jag skulle ha en hellång strumpa med fot men utan tår som går ända upp så långt det går upp till låret. En knästrumpa hade bara stasat mer. Hon tog sju olika mått på benet och hämtade sedan strumporna. Ja tjena vad jag skrattade. Ni som känner mig vet ju att jag kan få skrattanfall så det bara väser...mmmm. Den första strumpan tog hon på mig och visade hur jag skulle ha lilla silkesstrumpan för att denna osexigt trånga strumpa skulle kunna krängas på mig. Vi hade roligt när jag sedan skulle försöka ta på mig strumpan. Hon slet med första och nu jag på andra. Jag slant och smällde till mig själv så det stog härliga till...ett tips sa hon--ta diskhandskar så slinter du inte så lätt :) kan ni tänka er mig sitt där på morgonen med gula diskhandskar och ta på mig stödstrumpor som ser ut som stayups, fast osexiga då då. *skratt* !!!!
Ja nu är det ju ingen modetävling och tur är väl det! Bara de gör nytta så får de se ut hur som. Jag skall ha dem en tid framöver, likaså skall fortsätta att använda armstrumporna. Jag känner mig som om jag har tvångströja på kroppen :D
P´s kompis V skrev på facebook via telefonen att V+P+J hade fått första gäddan på anglingen (stavas det så??) på fiskedagen.
GRATTIS KILLAR!!!!
JAG KAN RIKTIGT SE ER FRAMFÖR MIG HUR LYCKLIGA NI ÄR!!!

torsdag 20 januari 2011

Hallonlakrisskallepåse, raggarmunkar, tid till sjukgymnasten och utedag

I morgon fredag har barnen på högstadiet utedag. De skall till en sjö och fiska. Jag fick en lista av P vad som skulle med. Något att grilla (det blev tjock grillkorv), korvbröd, två drickor, chokladmjölk, marshmellows (min idé), pasta, två munkar...kanske ngt jag glömt. Han ser verkligen fram mot det!!! Hoppas det blir rolig för dem! Ja just det...det viktigaste sa han var ISDUBBARNA, sicken tur att jag visste var de var för någon stans! YES!
Jag har blivit tillsagd av läkarna att inte äta lösgodis pga risk för bakterier...och det är ju inte så lätt att alltid gå förbi där, men jag har hållt mig, duktigt va!!!! Men hallonlakritsskallarna då, som jag bara älskar. Än är undrets tid inte förbi... jag har hittat dem idag, i en affär i en påse... i skrivandets stund så njuuuter jag av dem. Tänka sig att man kan bli så lycklig för en påse godis. HAHAHA. Tack G för sällskapet i em. Trevligt med fika också.
Idag så skulle vi ha raggarmunkar som barnen säger :) men jag hade inte ork till att göra riktiga. Efter att varit på jobbet en runda på fm och informerat min vikarie om grupperna och sedan på em kört C till sången på kulturskolan så blev det ett köpt paket med raggmunkar (smet att göra själv). Jag har alltid sagt att jag kommer aldrig att köpa dem för det kan man gott göra själv. Nu är ju omständigheterna som de är och jag köpte. Men ve å fasa....det var bland det vidrigaste jag hade ätit. My oh my...vad skulle jag säga till barnen, idag blir det fläsk med fläsk...nä jag satte fram det på bordet. Vi åt av det, men det var ingen angenäm upplevelse. Men flääääääsket var gott och knaprigt. Tacka vet jag riktiga raggmunkar med riven potatis i. Det fanns ett matställe förr i Falkenberg som hette Gudmunden (tror jag det var) och där fanns det "riktiga" raggarmunkar men långa goda fläskbitar. Jag beställde alltid raggmunkar om det fanns på menyn.
Idag så ringde jag till min sjukgymnast. Men hon var i tyskland och kom tillbaks den 31 januari...så länge ville jag inte vänta så hon i receptionen sa att en annan kommer att ringa upp mig. Sagt och gjort det ringde en när jag precis lämnat av C. Jag beskrev mina symtom jag hade och hon sa att--jag vill nog se dig direkt i morgon förmiddag. Vad bra tänkte jag, då kanske det händer något nu då. Så jag skall ta på mig stödstrumporna på armarna så får hon se sa hon om jag skall köpa större. Skall bli intressant och höra vad hon säger om värken i musklerna, lederna och svullnaden i kroppen. Ibland är fötterna som ballonger. Mina vinterstövlar har jag fått lägga på hyllan, jag har P´s kängor från förra året. Tur att jag inte slängde dem.
Får nog skriva till BUBS att det gör större påsar med skallar i...de tog slut så fort!

måndag 17 januari 2011

Halva Januari har gått...




Jag satt och åt en apelsin härom dagen och frågade om C ville ha, --jaaaa sa hon och när hon åt så smånaffsade hon i den och jag frågade om hon inte tyckte om den. --JOOOOO, sa hon detta är livet och så sög hon in saften från den. Jag satt och iaktog henne och tittade på hennes drag. Samma händelse igår. Jag och P satt och kollade på Solsidan efter C hade somnat. Jag frågade om han ville ha någon klyfta.--ok, en då sa han :) den slank ner snabbt och han sa, jag kan ta några till *leeer*. Jag kollade i smyg på honom också när han åt. Hur mycket kan man älska sina barn? Jag kan vara rasande på dem ibland, speciellt när jag är extra dålig. Men---när det blir en lugn stund och jag får tid att "insupa" in deras drag, profil, så kan jag inte sluta titta på dem. Det finns fortfarande drag i deras ansikte från att de var minimini små. En blinkning i ögat, en ryckning i kinden. Jag kan inte sluta att titta på dem, men jag måste för de blir aningens irriterad när jag gör det...sluuuuta gloooo då, mamma. NEJ!!! mamma kan inte sluta GLO, för jag vill minnas alla deras drag i alla åldrar, deras goa lukt när man nosar dem i nacken, eller rufsar om dem i håret.
Allra mest nu efter jag har fått cancer så är detta viktigt för mig. När jag inte visste hur det skulle arta sig, vilken sorts cancer jag hade så kunde jag inte tänka mig att vara utan dem, NATURLIGTVIS. Tanken på att aldrig mer få nosa dem i nacken, eller ge dem en kram. Hålla dem i handen, se dem njuta av en god måltid, glass, höra deras skratt eller en röst som håller på att bli vuxen. Se sina barn bli vuxna, de behöver ju sin mamma!!! Jag är ett sådant ego som inte tror att mina barn klarar sig utan mig. Detta ego gör att jag skall kämpa att aldrig få tillbaks cancern. Jag skall fokusera på att leva länge, länge men samtidigt ta han om kropp och själ. Om kroppen bara vill sluta att värka, vara svullen jag alla ¤%%&//=?/&%¤ tänkbara symtom som håller sig kvar. Och länge också förstår jag....men sedan, till sommaren när jag kanske har bättre ork, då så... SKALL JAG FORTSÄTTA ATT TITTA PÅ MINA BARN LÄÄÄÄÄNGE I SMYG SÅ JAG KOMMER IHÅG DERAS DRAG NÄR JAG BLIR GAMMAL.
I söndags var vi på bio med C, P ville inte följa med utan ville vara hemma med en kompis. Vi såg den nya filmen Narnia. Den var jätte bra. Jag slumrade i bilen upp så att jag skulle hålla mig vaken på filmen. C var mycket nöjd...handen gick som en robotarm från popcornlådan till munnen, som hon njöt. I glaset var det Fanta :)
I lördags hälsade vi på mamma och pappa en runda. K hjälpte dem att skotta med traktorn. Han och min bror brukar turas om med det ibland. P tog gångarna runt huset och trapporna och Amadeus "poop racerbana" :)
C följde med mormor och mata rådjuren med pellets och skivade morötter och ensilat.
Halva Januari har gått. Det blir tomt när julsakerna är borta. Känns nästan sorgligt. Men jag lipar ju för allt just nu, är väl lite sinnad så just nu!!!! :/

söndag 9 januari 2011

Helgen som varit





























































































































I fredags var jag i Jönköping och gjorde ultraljud på hjärtat. Det gick bra men fick inga svar med mig hem. Han som gjorde ultraljudet sa att han fick klara fina bilder...jo jag tackar jag, så ont som det gjorde, han tryckte hårt men bättre det än som förra gången jag gjorde det. Då suckade tjejen hela tiden och jag förstog att hon inte fick bra bilder vilket det också visade sig att det inte var heller. Efteråt så tog vi en fika med mormor nere i cafeterian sedan gick vi upp till morfar och hälsade på. Jag ville inte eftersom jag var lite förkyld, men mamma ville absolut det och hon hade fixat tre st munskydd till mig, K, och P. Medans vi satt och pratade så började C att skratta åt mig...mamma sa hon--du ser verkligen ut som en apa i profil med munskyddet på :) och det gjorde jag faktiskt, en stor mun och skallig på huvudet. :)

På vägen hem somnade jag till en liten stund i bilen. På kvällen var vi bjudna till goda vänner i Gnosjö. ÄNTLIGEN...som barnen hade väntat. Vi skulle ju ha träffats på nyår men jag var för dålig och de stackarna låg i influensa. De bjöd på jätte gott att äta, mummmma...riktig gräddsås och äntligen smakade det lite bättre i munnen så jag känner smaken!!! Det var jätte trevligt och vi fyrade av nyårsraketerna och skickade upp våra "önskelyktor" inför 2011. Det var jätte mysigt!!!!
På lördagen kom min goa P och hälsade på mig, hon hade med sig en alldeles underbar bukett med blommor till mig igen. Helt otroligt fina är dem. På eftermiddagen var vi en runda och hälsade på barnen farbror som fyllde år. Jag har inte varit hos dem på minst sex månader säkert mer...och det var jätte trevligt. God mat, god tårta ,gott ALLT!!!!! De är riktiga mat/bak människor båda två!!! L familj var också där och svärföräldrarna. Roligt att träffa alla!

Jag måste ärligt erkänna att jag sov väldigt länge båda dagarna...och idag är jag trött i kroppen. Har så mycket domningar i armarna och stödstrumporna sitter så hårt...fötter och fingrar domnar och sticker. I morgon börjar skolan igen, då kan jag kanske vila lite mer på dagarna igen.
















fredag 7 januari 2011

Ultraljud av hjärtat

Idag är det dags för ytterligare en "vägkanare" upp till Jönköping och Ryhov. Jag skall göra ett till ultraljud på hjärtat. Jag har samlat på mig vätska och är lite för mycket anfådd tyckte läkaren. Så de ville kolla upp det. Bra, men jag tror inte att det är något, min kropp är säkert bara så körd rätt ner i avgrunden och behöver "repareras" sakta men säkert. Min trötthet vill inte släppa. Jag var med C på skridskobanan här i Forsheda en liten stund i onsdags jag stog vid rinken...och när jag kom hem var jag helt slut. Somnade 20.30 och sov till morgonen därpå till.....10.00...... I kväll är det planerat att vi skall till våra vänner. Som barnen har väntat... Det skall bli roligt!!!!

Jag började få lite, lite fjun på huvudet, men nu har det rykt av mer än innan *surt* för jag trodde att det skulle komma lite. Men det är ju en av biverkningarna på cellgifterna så det kommer att ta tid antar jag. Har ff inte gått och klippt till peruken, men jag får väl ta och göra det snart när jag orkar gå iväg. Den är för stor för mitt huvud och den känns inte som "jag". Jag känner mig som något katten har släpat in och kräkts upp när jag har den på mig. Skulle kanske tagit en rastaperuk i alla fall...och nu är pengarna indragna vid årsskiftet till en ny....man fick välja två för en viss summa pengar...men jag kom ju inte iväg i december för att göra det...

Jag skall gå och vila lite innan barnen vaknar...sedan dags att göra sig i ordning. Kanske vi kunde träffa mamma o pappa en runda när vi ändå är där uppe. Men jag har ju varit förkyld och är ff täppt i näsan ( använt nezeril i 1 mån :/ ....) men de får bestämma. Mamma är på patienthotellet dessa dagar och hälsar på pappa igen. Måste vara trevligt för hnm när hon kommer upp. Han har ju så svårt att prata och blir trött bara man pratar med hnm lite lite i telefonen. Idag fredag är det hans sista strålningsdag...men han får 2 st strålningar på samma dag....usch!!! Stackare!!! Måtte de ge hnm bra smärtlindring när han är färdig!!!!

söndag 2 januari 2011

SJUKHUSBESÖK

Då var det dags för ett besök på akuten igen då... Eftersom febern steg till 38 och jag hade lovat att ringa om den steg till det igen så var det bara att ringa till onkologen i Jönköping för att rådfråga dem. Jag visste egentligen vad de skulle svara, och de ringde till Värnamo och sa att jag skulle komma in och sedan bad de mig att packa en väska om jag fick stanna.
Väl inne fick jag ett rum direkt eftersom de i Jönköping hade sagt att jag är infektionskänslig.
Olika blodprover togs, men mina armar var inte villiga att lämna blod idag. Det blev till slut ett par rör fulla efter några stick :/
Martin som läkaren hette var jätte noga med undersökningen och sa att han ev ville lägga in mig men att sjukhuset inte är optimalt ställe att vara på då man är infektionskänslig heller. Mina värden var inte hyperlåga och ganska så "ok" sa han men han ville dubbelkolla med onkologen i Jönköping så han ringde dit. Onkologen kom fram till att jag kunde åka hem och ta extra prover på tisdag, MEN, Martin tyckte i alla fall att jag skulle var extra noga och kolla tempen så att den inte stiger mer för då skall jag in direkt igen.
Zarzio sprutorna hade hjälp till lite i alla fall sa han annars hade jag varit totalt bortom alla gränser av låga värden sa han. Bra att jag har tagit dessa 24 st själv då då...
Men jag undrar bara...när skall det vända. Och mina tankar vilar hos pappa som kämpar på med sond i näsan med näringsdropp hela dygnet om. Han ligger inlagd i Jönköping.


GOTT NYTT ÅR!!!....Dålig start på nya året

Nyårsafton tillbringade vi hemma, både jag och våra vänner vi skulle till var sjuka. Jag sov tre timmar efter vi hade ätit för att orka vara uppe vid tolvsaget. Men vi skall till dem på fredag om vi alla är friska. C beställde räksoppa till förrätt för det hade hon ätit en gång när hon var på bröllop, så blå bands räksoppa med räkor i fick det bli. Och sedan åt vi porterstek som skötte sig själv i grytan och C hade gjort små kladdkakor (6 st) i små aluminium som vi åt till efterrätt.
Jag har blivit förkyld...typiskt, men jag har inte fått mer än 37,8 i feber...än. Max är 38 för att bli inlagd!! Det är därför jag kännt mig så totalt under ytan. Jag har väl träffat någon som varit förkyld utan att jag vetat om det !!!!!! :(
Just nu är det de mest infektionskänsligaste dagarna, jag hade hoppats att Zarzio sprutorna skulle hjälpa mer än vad de gjort. Biverkningarna bara förstärks mer och mer...när skall det någonsin vända? På nyårsdagen sov jag i princip hela dagen, utom när det var mat. Jag gick vår gata fram och tillbaks för att få lite luft i lungorna...men vad trött jag var sedan, det är väl inte 100 meter ens...
Har förstått att jag måste ha varit 2010 års mest klagande person...tråkigt men jag skall försöka att lägga band på mig! Annars kan inte 2011 bli värre än 2010 varit, ELLER!!!!!!
Någon tror att bara för att jag fått sista behandlingen så skall det bli bra snabbt...men så är det tyvärr inte. Cellgifterna bröt ner kroppen mycket mer denna gången och minst 1 månad innan jag känner att jag är på benen vanligt igen ( typ inför en behandling) trodde de på onkologen. Om jag inte får någon infektion förståss...då tar det längre tid, så denna förkyldning som börjat hoppas jag går över relativt snabbt!
K har varit uppe på skridskobanan med barnen och åkt. C är överlycklig för förra året fick hon inte åka skridskor, pulka eller inget alls...pga att hon opererades på sommaren. Så för henne är det glada dagar när hon får åka. P får försöka att lära henne använda klubba. Det som behövs bara är några nummer större skridskor både för P+C. Galet vad fötterna växer. Man skulle ha skridskor och skidbytardagar kanske...något att tänka på till jobbet kanske...nä inget jobbtänk nu för nu skall här kureras!!! Inga stressande jobbartankar här!!!! FY TINA!!!!
GOTT NYTT ÅR TILL ALLA SOM LÄSER BLOGGEN OCH JAG ÖNSKAR ER ETT ALLDELES FANSTASKTISKT 2011...VI SES!!!!!