Stavgång med framsteg...NOT!

Jag har haft sådan huvudvärk i några dagar igen, men jag gav mig tusan på att jag skulle ut med stavarna och testa på. När jag kollade arbets-EKG i Jönköping så rådde hon mig från att sluta med stavarna och bara gå vanligt. Visst tänkte jag, gör väl så då. Men igår så gick jag igen i alla fall. Klas hakade på, han brukar vara ute och gå ca 1 tim varje dag så jag tyckte att jag ska försöka också. Jag gick rundan runt skolan utmed lilla grusvägen och runt högstadiet, lilla gympahallen och hem...1 km..och jag var helt slut. Det sprängde i huvudet, pulserade i halsen mm. Om jag skulle gått "vanligt" i ca 3 km så hade jag inte känt mig lika trött som med 1 km med powerstavarna. Och...vilket är bäst? Jag tar gärna mot tips. I och för sig är jag stolt att jag orkade 1 km för jobbet kräver/suger all min energi.
Kommer det alltid att vara så här nu då, ja förmodligen.
Allt vad kuratorn och läkaren, rehabpersonalen varnade har varnat för, har  fallit tillbaks på ruta 1 igen. Varför är det så  ¤%&//#"==)(/&? svårt att hålla disciplin och säga nej?

Igår var P på avslutningsmiddag med alla 9-klassare här på Forsheda skola. Men vad...har...tiden tagit vägen. Tycker inte det är länge sedan vi flyttade från Gnosjö hit till Forsheda. 

Flyttlasset gick Lucia-1998. Slutet på en epok, och en ny ha börjat...

*******************

Sedan grupperna har slutat har jag varit med och tagit fram en broschyr om Forsheda kyrka. Jag har tagit alla bilder och redigerat. Och detta har varit så kul! Jag älskar att hålla på med sånt. Vi lämnade det till tryckeriet i Gnosjö idag och ska förmodligen vara färdigt nästa vecka. Ska bli spännande att se.
Här är några av bilderna jag tagit...