2 års koll på kirurgen, återbesök

I går tisdags var jag på återbesök hos cancerläkaren U.S. hon kände på bröstkorgen och undersökte och allt såg bra ut, förutom all lymfvätska som ligger som ett extra lager kläder som hon beskrev det. Hon sa utan att jag hade påpekat innan att-- jag ser att du har ont. Hon vill att jag fortsätter med bassängträningen och stödstrumpor, furix,  lymfmassage hemma mm. Hon ville att jag ska var sjukskriven på 50 % till September ut. Vi pratade om bröstrekonstruktion om hur man gör mm. U förklarade att de har förlängt det med tre år innan hon ens vill skriva en remiss. Det är de tre kritiska åren man vill förbi först, sedan kan vi börja med att skriva en remiss till Linköping. Den slags rekonstruktion jag vill göra är den sort där man använder egna kroppsvävnaden, muskler o.s.v. Men den är otroligt smärtsam berättade hon. 1 % av alla kvinnor som opererat bort brösten får den totala smärta som du fick vid operationen p.g.a att de rensade allt sa hon . Gånga den smärtan typ tio gånger så har du hur smärtsamt det är att göra operationen sa hon. Den är mycket krävande och den tar åtta timmar för varje bröst att göra. Och man måste gå på morfin länge efter. Jag bara kände att..."#¤%&;//6545%¤¤%&)(/ ska jag överhuvudtaget ens om ett år be och få en remiss. Orkar jag med så mycket smärta igen.  Hon såg att jag satt och tänkte och sa, men det måste!!! gå ett år till innan jag ens kan skriva en remiss, så du har tid att tänka, men du kan då i så fall bara prata med läkarna och de får bedöma om du överhuvud taget KAN  göra det. Sedan gick hon igenom hur man gör med  vätskefyllda kuddar. Man opererar in en expanderkudde som man fyller till önskad mängd vätska med ca 1 månads  intervaller. sedan fyller man lite till så man får naturligt "hängande" bröst sa hon. Då skrattade vi, häääängande och klara shooo. Den operationen är också mycket smärtsam sa hon, för de måste lägga kuddarna på revbenen under den lilla muskel du har kvar. När kuddarna är fyllda och klara  gör man en operation igen för att plocka ut kuddarna och operera in själva droppformade bröstet. Det blir ytterligare en läkningsproces.
Usch, det känns avlägset. Men det skulle vara så mycket enklare, speciellt nu på sommaren när man ska bada och så. Proteserna faller ur både i bh´n och bikinin. Pladask rätt ner i golvet när man ska snurra på den. Så ni som läser detta och ser mig på badet, ni får vänja er, jag kommer att stå bröstlös både i omklädningsrummet och i duschen i år igen. Det där med självkänslan är viktig. Jag har god "självkänsla", är inte buskablyg direkt, jag kan driva med mig själv på ett bra sätt o.s.v. Men ibland, vissa dagar tar det stop. Det liksom krackelerar i skallen, man dalar och blir orkeslös och dippar.

Igår skulle vi haft en träff med cancertjejerna i Jönköping men jag kände att tiden räckte inte till,  inte orken heller. Cajsa hade tid till barnhab i går också på eftermiddagen hon har ny sjukgymnast igen och idag har jag mammografi på fm och i kväll jobbar jag , vi ska ha bowlingmys med Onsdagsklubben (Hånger) i Värnamo. Vi städade och skurade i går så det bara är att finputsa till helgen. Ska bli roligt med konfirmation. Traditoner är viktiga att behålla tycker jag. Och det gäller alla traditioner inte bara kyrkliga, det kan vara små enkla händelser som är jätte viktigt att bevara.
De sätter guldkant på livet.

I dag var det rusch på morgonen. Klockan ringde kl 5.50. Upp och väcka barnen, och sedan in med paket och sjunga för Klabbe. Han fyller år idag.  Sedan ut och packa matlådor så de inte blandades
ihop. Phille är på prao på Elajo och han tycker det är kul. Han följer en man hela veckan och åker ut på olika uppdrag. Han har ett stort hjärta, de hade varit hos en familj som var i hans ögon mycket fattiga, och de hade fått vattenläcka och han sa, det gjorde så ont i mig och se och höra hur illa familjen hade det. Hoppas det inte blir dyrt för stackarna, sa han. Cajsa ska på medeltida dag i  Nydala. Hon kom hemrusandes från skolan. Jag glöööömde min scarves ropde hon i dörren. De hade sytt medeltida dräkter på slöjden och snälla nån vad fin den var. De hade träffats i skolan tidigare för att byta om och hon hade på sig den när hon hämtade scarvesen.

Jag fick brev från Lydiagården att jag är välkommen v.27 istället. Och nästa bröstcancer vecka är
v. 40 och det känns lite långt dit. Så jag kommer nog att välja v. 27.