söndag 10 oktober 2010

TACKsägelsedagen
























































Idag är det Taksägelsedagen, den starkaste tacksägelsedag för mig någonsin.
Den har en extra innebörd i år...
Tacksam, antingen så kan man fnysa åt ordet eller så kan man smaka lite på det. Jag väljer att smaka lite på det, dels för att jag är glupsk, dels för att jag fnyser inte i första taget.
TACKsam, vad skall man vara tacksam för, när man är ärrad på hela överkroppen ut i armhålorna, ärrad i själen... Jag är just nu tacksam för att jag har ärren, för jag tror att de lyckades att operera bort cancertumörerna, ärren i själen får jag jobba med, men det kommer det med. Visst kan jag förbanna att jag har fått cancer, för jag verkligen haaaatar cancer, kommer alltid att göra...men jag är TACKsam att jag har familj, släktingar, jobbarkompisar, grannar, vänner, som tar hand om och stöttar mig när jag har det svårt just nu. Jag säger det igen, det är de små sakerna som gör det, och det är STORA handlingar för mig.

I helgen har jag varit ute i luften en del, gillar det fina härliga vädret. Man mår så mycket bättre när man har fått vädra lungorna en liten liten stund. Jag har tagit med mig kameran och tagit en del bilder. Jag blir så enormt nöjd med att bara kolla in vildvinet, eller ett fint löv eller ängen med mossiga stenar...fånigt, nej tror inte det, livskvalite, ja. Visst har jag uppskattat livet och har tyckt att jag levt fullt ut, men det är först nu efter diagnosen och operationen, början på cellgiftsbehandlingen som jag förstår att..jag har inte alls levt fullt ut. Jag har inte uppskattat, sett de små sakerna som verkligen betyder något.

Carpe Diem, fånga dagen vad betyder det? Fyll dagen med så många saker/händelser som möjligt... mest i almanackan vinner!!! Eller betyder det att har betytt något för någon just idag...om så bara för en hundradels sekund.

En av mina favvo psalmer är; dansa med änglarna och här är en liten bit av texten i den. Jag har bl.a använt den och skrivit om den i ledaren i kyrkobladet. Och jag lägger in den här för jag har alltid gillat att vara ute i naturen och plocka pinnar, löv, kastanjer, mossa, ja allt vad naturen har att erbjuda...sedan har vi gjort konstverk och gjort olika utställningar i kyrkan i Kärda och Hånger. Och löv, pinnar, grenar har just blivit änglar som dansar...

I en värld full av kosmiska under, ser barnet det vi inte ser,
ett löv som en vindpust gjort sönder, blir en ängel som dansar och ler.
"Ser du änglarna, pappa, som dansar? Hör vilken vacker musik! ropar barnet
och spelar på harpan med strängar av garn på en spik....

Tack för titten!

5 kommentarer:

  1. Många tänkvärda ord. Tänk vad mycket vi har att vara tacksamma över. Vi har haft en stor del av släkt och vänner här i helgen. Det är mycket att vara tacksam över, när man ser från oss i fam. som nu är äldst till det lilla barnbarnsbarnet. Det är stort att få dela allt med vår familj. Man borde nog vara mer tacksam för det man har, och inte bara ta för givet att det ska vara så. Vi har ju också sett hur fort det kan ändra sig. Det är skönt att se att du tar så fina kort. Ha det bra Tina. Kram Sollan

    SvaraRadera
  2. Tack Tina för dina tankvärda ord. Vi har mycket att vara tacksamma för, inte ta allt för givet.
    Ha en bra höstvecka, kram Gertrud

    SvaraRadera
  3. Du skriver så bra,, fint!! Rena poesin..
    Och vilka underbara bilder du har tagit,, suveräna!!
    Stor kram ewan

    SvaraRadera
  4. Åh vad fina bilder !!! åsså skriver du så bra !!! Kram....GS

    SvaraRadera
  5. Vilka underbara bilder!

    SvaraRadera