I går var 1a dagen jag åte ett helt mål mat. Bara ett med ändå, framsteg...
Idag när jag vaknade och reste mig upp så kliade det något kopiöst i håret/hårbotten. Frisören sa att det är tecken på att håret börja falla. Och när jag kammade mig så var det mer hår än vanligt i borsten ... ööörrkkk. Då satte jag upp 2 st toffsar i håret och tog kökssaxen och kapade av båda toffsarna. Jag blundade samtidigt för det var otäckt att höra "kraset". Ner med toffsarna i påsarna så att vi kunde spara dem. C ville detta!!!! Sedan gick jag ner till K och tårarna bara rann på mig. Jag skall hjälpa dig sa han. Vi tog klippapparaten och han rakade mig, men det räckte inte utan han löddrade in hela håret med lödder och sedan tog han rakhyveln och rakade.
Då var det gjort!!!!!
Min goa ettrige rödhåriga brorsa har rakat sig i sympati med mig *LOVE*
vi är sååååååååååååå snygga.
Så nu är mitt favorit träd och jag på samma nivå. Kargade och inte ett löv/strå på oss.
Tack för titten, på återseende
Tårarna rinner nu, men inte av sorg över att ditt hår är bortrakat. Utan av den lycka jag känner över att du är lika, om inte mer fantastisk, som så många talar om för dig att du är, och som du ska ta till dig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
SvaraRaderaTrots att det måste kännas djupt, djupt inom dig. Jag är lycklig, (märkligt ord i sammanhanget), för att du är så MODIG och STRONG, som tog makten över håret. Inget gift i världen har tagit bort ditt hår, utan det är ditt egna beslut. Jag tycker det känns så fint att ni gjorde det tillsammans du och K.
Ni är SNYGGA du och din bror,(läs kommentaren från bloggen 7 Juli). Detta måste va ett bevis på ÄKTA SYSKONKÄRLEK. LOVE!!!!!!!!!
KRAM VÄNNEN !!!!! GS
SvaraRaderaDet är syskon kärlek !! Tina du är bäst en riktig kämpe kram från din gamla vän jenni
SvaraRaderaVilken dag du haft idag. Först kunnat äta lite igen och sedan rakat av dig håret. Kände att mina ögon blev som tefat när jag läste det. Så modigt. Bra att du har tagit kommandot över din situation.
SvaraRaderaKram Gunilla
Först blev jag ledsen när jag läst vad du skrev,men så sjutton att det hjälper dig, jag började skratta då jag tänker på hur du skall stoltsera i dina huvudbonader, du kan ju konsten att skämta till om det mesta, det har du bevisat tidigare, det känns så skönt att man kan höra ditt härliga skratt, när det riktigt bubblar ur dig ,Som du ser kan man muntra upp på många sätt trots allvaret bakom.Härlig broder som sympatiserar med dig.Mamma Gun skrev ju att hon beundrar sina båda barn. Med all rätt.Kram Lena
SvaraRaderaTårarna rinner när jag läser samtidigt kan jag inte annat än le, du är så underbar. Efter samtalet med K då han berättade om din sjukdom satte jag mig vid pianot, bläddrade i en bok och spelade och fastnade på Himmlen är osyldigt blå. Det är min sång till dig, ord kan vara så fattiga men musik berör.
SvaraRaderaHimlen är oskyldigt blå,
som ögon när barnen är små.
Att regndroppar faller som tårarna gör,
rår inte stjärnorna för.
Älskling jag vet hur det känns,
när broar till tryggheten bränns.
Fast tiden har jagat oss in i en vrå,
är himlen så oskyldigt blå.
Många styrke kramar till dig och din familj
/ Caroline och Karl
Tina, du är vacker, med eller utan hår!
SvaraRaderaDu är dessutom lika vacker på insidan!
KRAM
Hej Tina! Följer din blogg och måste säga att jag tycker du är så himla stark och modig som delar med dig av dina erfarenheter och inte minst känslor. Blir så rörd när jag läser om din och din familjs bra och dåliga stunder. Tänker på er massor!!! Kram Mickan
SvaraRadera