Julhelgen

På julafton var det bara 3 dagar sedan jag fått cellgifter och jag började att ta sprutorna för att förbättra mina vita blodkroppar. Jag var som ett totalt ras hela jag. Vi började morgonen med att äta skinkmacka och öppna julklappar vid bordet. C skulle spela Gode morgon i kyrkan och vi åkte dit. Jag satt som i ett vacum hela tiden med kallsvettningar. Men det är roligt att traditionen lever vidare med julkrubbesamling. Efter kyrkan blev det ingen vila innan vi åkte till Norlid, barnen höll igång och var uppspelta. På Norlid hade mamma gjort det yttersta för att vi alla skulle ha det jätte bra. Massa god julmat, pyntat och gjort fint, barnens traditionella gottbord var framme, bakat de goda julkakorna, hon ville att det skulle vara någorlunda som vanligt även om jag förstog på henne att hon velat göra mycket mer....men detta var absolut det bästa, alldeles gott nog och mer därtill. Det smakade inte som vanligt naturligtvis eftersom den ruttna smaken finns i munnen, men mamma har sparat till ett julbord som pappa, mamma, och jag skall äta bara för att vi inte kunde njuta av maten på julaftonen. TACK UNDERBARA MAMMA!!!!. Pappa kunde inte äta något alls, men det får han ta igen på lilla julbordet sedan.

Efter maten kollade C på Kalles Jul, och jag la mig återigen och vilade, jag la mig titt som tätt orkade inte sitta upp hela tiden, blev alldeles kallsvettig och jag frös så fruktansvärt. Gick med lager på lager med kläder. Rätt som det var så dunsade det till på övervåningen...och två "roliga" tomtar kom ner för trappan... Tomtarna delade ut barnens säckar med julklappar, de har var sin säck med namnet på och där i ligger Norlidklapparna.

Innan vi åkte hem åt vi av mammas goda tomtegröt. Jag kan inte fatta, finns ingen som kan laga så "mjuk" och len gröt...min blir det inte, men hon kokar länge och lägger mööööe "gott" i som min mormor hade sagt... Väl hemma igen var det dags för lite vila för K. Han skulle iväg och jobba igen kl 23 på midnattsmässan här i Forsheda. Sedan några timmars sömn och sedan upp igen kl 6 för julotta i Torskinge. På juldagen låg jag hela dagen. Jag somnade 21.30 i soffan och vaknade sedan kl 10.30 på juldagen.

Kroppen värker nu och naglar, fötter, händer, skelett, muskler, ryggraden allt värker. Det kryper som myror i hela kroppen. Fingrarna domnar mer denna gången och jag tappar saker och kan inte greppa med dem ordentligt och är jätte svullen. Jag var ute och andades luft i 15 min igår och jag blev "slak" i hela groppen. Som en ballong som luften gått ut ur.

I morgon skall vi till svärföräldrarna och äta mat. D & L kommer dit också. Det blir julklappsbyte där. Svärmor frågade vad jag ville äta...potatis sa jag, för det är så lätta att äta efter behandlingen. Det är lättare att svälja och så smakar rotfrukter lite bättre i munnen. Det är som en rutten gummihinna i munnen idag, och blåsor på tandköttet och i kinderna. Slemhinnorna liksom spricker i kroppen, det gör ont.

Det känns mycket mer efter denna sista behandlingen...det söker mig liksom hela tiden även om jag medicinerar vad jag kan och försöker att slå det från mig. Det sticker i ansiktet som om jag har en stor bedövning i ansiktet. Kan känna så ibland innan när jag blev jättestressad för något. Jag tycker inte synd om mig själv men nu är det jobbigt, både kroppsligt och mentalt...jag funderar om jag har hållt garden uppe för mycket och inte lyssnat på min kropps signaler fullt ut. I och för sig, vi har två barn hemma som behöver omsorg och man kan inte gå och lägga sig som man vill. Det är läxor skall göras på kvällarna och deras aktiviteter har jag försökt att hålla på så att det skall vara så normalt som möjligt. Så någon gång måste ju livet komma ifatt en...jag börjar fatta det nu...en del har sagt det till mig innan men jag har nog inte lyssnat på det örat...

Det känns orättvist att man har mått så här dåligt så länge utan att få vilopauser och att julhelgen som är min favorit är som den är...att man inte har kunnat njuta av den... Men nästa år skall det väl ändå bli bättre ELLER...men jag har slutat att planera för det bara medför otur....

HÄR KOMMER DET LITE BILDER FRÅN HELGEN. INGA PROFFSBILDER, MEN MEN.

P & C sätter upp stjärnan tillsammans

Denna snöboll måste vara i granen...min mormor/morfar hade den på Norlid förr

...likaså den här halmfiguren har hängt med sedan jag var barn

Jag hade köpt hem så att vi skulle göra Mozart kulor, men jag var för dålig så K och C fixade med julgodiset i år. Visst ser det gott ut!

P tar emot "sin" säck av tomtemor

C står redo att spela i kyrkan

VACKRA NORLID. Denna vy mötte oss på julafton...VACKERT!

Dessa fina tomtar kom och delade ut paket