Detta är en stor sorg... Jag har sedan jag var 16 år gillat Jean Michel Jarre. Jag såg en konsert på tv från Houston i Texas. Jag var totalt paralyserad av denna konsert och bandade den och såg den om om om igen. Jag har hela tiden önskat se hans konsert. Och om han skulle komma till Sverige skulle jag göra precis allt för att få komma dit och höra och framför allt SE hnm.
Klas och jag var i Paris 7 juli 1995 på nationaldagen. Vi var aldrig på ngn bröllopsresa -94 när vi gifte oss så vi bestämde oss att åka året efter. Vi hade turen att på nationaldagen gjorde han en kosert vid Eifeltornet och det mycket....MYCKET FOLK. Hela Paris stannade upp och alla!!!! var där. Inledningen på hans KONSERT kan du lyssna på HÄR. Jag var lyrisk. Jag blev så illa trampad på fötterna så jag var tokblå dagen efter, men vilken upplevelse. Och när planen kom i början över, det var mäktigt!!!!
Så, vad är det jag ångrar...jo att när jag var färdigbehandlad med cellgifterna så hade han en konsert i...Sverige. Kunde jag gå, NEJ! Jag var för dålig efter cellgiftsbehandligen. Nu ångrar jag så att jag inte gick, jag hade kanske kunnat sitta på ngn speciell plats med munskydd el dyl. Fjantigt, ja, jag vet. Men jag bara älskar hans musik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar