tisdag 7 september 2010

Ny operations tid...

Helgen avlöpte som jag trodde den skulle göra, med mycket illamående.

Tabletterna som jag äter för illamående är:Aloxi som injektion innan cellgiftsbehandlingen, Emend, Betapred, Primperan, Temesta. En gedigen lista.
Allt smakar illa, luktar illa inget är gott att äta alls... Och detta att det går runt i magen hela tiden och att jag är skakig i kroppen... urk!!
De skickade en snabbremiss angående port a charthen i Jönköping i fredags som skulle vara framme samma dag. Och jag ringde till kirurgen idag för att se om den har kommit fram. Och de ringde tillbaks och sa att jag kan få en tid nu på fredag el onsdag nästa vecka. Eftersom jag ff mår illa så valde jag onsdag nästa vecka för att plocka bort port a carthen och operera in en ny....jag är så ledsen på detta nu. Varför...... skall det krångla så. Varför skall det var något heeeela tiden utöver allt som är runt cancerbehandlingen. Kommer ju ihåg hur besvärligt det var efter förra in-operationen. Nu syns port a carthen ca 1 cm rätt in och det sårvätskar sig så något måste göras.

K plockade in sommaren idag. Studsmatta, utemöbler, klippte gräset, körde komposten till tippen. Oljade staketet osv. Tror att han tycker det är skönt att gå ute och greja lite. Men jag känner mig så onyttig bara. Men fint blev det!

C har varit hemma från skolan, har haft feber och tjock i halsen. Har ändå varit på utvecklingssamtal i skolanidag . Allt är helt ok sa hennes fröken. Roligt att C har fått P´s fd fröken till klassföreståndare. Så skönt med en person som vet om hur det är med denna familj. K.A är guld värd!!!! Man kan slappna av en del då man känner sig trygg med henne som klassföreståndare.

I kväll kommer svärföräldrarna och hälsar på. De har varit i Ullared och tar svängen härom.

Idag har varit en sådan där gråtdag, så skönt att den snart är slut!!

6 kommentarer:

  1. Linda från Hånger07 september, 2010 16:44

    Kram på dig gumman <3
    Har en jobbarkompis som också fick operera in en ny port, det verkar vanligt med lite komplikationer där. Trist, för ni har det ju redan jobbigt som det är.
    Hoppas att det går bättre med den nya.
    Kram igen från Linda

    SvaraRadera
  2. Många Kramar från Kalmar / Jenni :-)

    SvaraRadera
  3. Ja du lilla Gaella, hälften hade varit nog.
    Tårar har vi fått för att vi ska kunna gråta, och inte minst skratta. Och det kan jag allt intyga.....skrattårar har du/vi tillsammans producerat i mängder, OCH KOMMER ATT FORTSÄTTA MED :)
    Som du sa till din pappa i fredags, när ni hämtade C efter Jkpg, "2010 har varit ett ....... år, men 2011 börjar vi om från ett". Och det har du så rätt i. "För att komma till källan, måste man simma mot strömmen", (och jag tror strömmen snart, mycket snart blir svagare.)
    Tänk på dig själv och din familj nu, vi fixar ALLT tillsammans ;)Som du sa, "vi tar en dag i taget", sen skall vi anstränga oss för att hitta något positivt varje dag ;)
    LOVE!!!

    SvaraRadera
  4. Howdy Tina!
    Skönt att se dig här igen och att du orkar skriva i bloggen! Hoppas du inte mår för ruskigt illa! Gör ont i hjärtat att se dig må så dåligt! Har inte skrivit något här i Gaella tidigare men hoppas du förstår att vi alla är med dig så gott det går! Du är storslagen med ditt mod och önskar dig och din familj allt allt allt väl!!
    Kan jag någonsin göra något så tala om direkt!
    Ha det så bra det någonsin går, Tina. Vi är stolta över dig..
    Hälsa alla!
    Kram Kenneth, Atta, Jonas ,Tessan.

    SvaraRadera
  5. Älskade vän det är bara för mycket. Jag tänker på dej !! KRAM !!! gs

    SvaraRadera
  6. Hej Tina,
    vi skickar en hälsning full av stora KRAMAR till dej, och till gubben och barna med från oss i Stockholm.

    Hannes håller på och söker jobb och har blivit kallad till sin första intervju det är vi glada för. Joel har kommit gång igen på KTH, han säjer att han måste ge allt för att klara av det.....det är svårt. Pelle sliter på på skolan och jag är nu förutom Ålle-jobbet även igång med Beckmans (kvällsskolan). Lite jobbresor är inplanerade.
    Fredrik, Marie och barnen mår bra och Jonna och Stina längtar nu efter den första basketträningen.

    Ja kära du - söta sommargranne, jag tänker ofta på dej och hoppas att saker och ting snart ska reda upp sej så att du blir frisk igen.
    Behåll ditt mod.....men det är okey att falla ibland, att ge efter och bara gråta och få vara lite liten och spröd, det är också modigt.
    Det känns bra att få läsa din blogg, tack.

    Hälsa prällen & kidsen <3
    Annika o grabbarna

    SvaraRadera